Skördetröskorna har precis börjat rulla i Sörmland, och precis som exempelvis Lantmännen spådde, ser årets skörd ut att bli ganska bra.
Men det finns regionala skillnader, även inom Sörmland, på grund av att vissa områden fått betydligt mindre regn än andra.
– Vi har varit ganska gynnade av regn i sommar, men det kom kanske lite sent. Det har varit lite märkligt väder i år, med stora lokala avvikelser eftersom det har varit skurar som dragit fram. Norr om Nyköping kom det betydligt mindre regn än i resten av Sörmland under våren och försommaren, säger Johan Lagerholm, ordförande i regionstyrelsen för LRF Sörmland.
Elisabet Svensk, spannmålsodlare i Björkvik mellan Katrineholm och Nyköping, håller med:
– Vårsådden ser inte så bra ut på grund av försommartorkan. Den verkar ha brådmognat – regnet kom nog lite sent, säger hon.
Höstsådden ser däremot bättre ut och hon tror att hon ändå kommer att kunna summera en skaplig skörd i år.
– Höstspannmålen blir bra. Det var en lång och varm höst och en snäll vinter.
Den torra sommaren 2018 var besvärlig för lantbrukarna och många fick svårt med likviditeten.
– I våras såg vi nog sluttampen på konsekvenserna efter 2018. Men även förra sommaren var det väldigt torrt på många ställen, säger Johan Lagerholm.
Den pågående coronapandemin har slagit hårt mot många branscher. Men just jordbrukssektorn har klarat sig undan allvarligare konsekvenser. I våras startade LRF:s ungdomsförbund de digitala kampanjerna "Vi fyller hyllorna" och "Farming as usual", för att förmedla att bönderna fortsätter att jobba och förse svenskarna med mat, oavsett pandemin.
– Corona har påverkat oss mycket lite. Enskilda gårdar har haft smittad personal och det har varit viss prisrörelse på spannmål och raps på grund av att världspriserna sjönk lite. Det har också varit några dagars längre leveranstid på reservdelar från till exempel Tyskland. Skogsbruket har påverkats av att efterfrågan på sågat virke blev lägre när byggandet avstannade, säger Johan Lagerholm.
I stället har pandemin snarast haft positiva effekter för det svenska lantbruket, menar han.
– Det har blivit en större diskussion kring svensk mat. Det pratas mer om självförsörjning, krisberedskap och klimatsmart mat nu.
I coronans spår har alkoholkonsumtionen dalat i och med att restauranger hållit stängt. Det har minskat efterfrågan på maltkorn. I stället har havre-, råg- och vetebaserade produkter som havregryn, mjöl och pasta skjutit i höjden.
– Till viss del har vi märkt att odlare ställt om till havre och i viss mån vete. Men de flesta hade redan bestämt vad de skulle odla när man började förstå vad corona skulle innebära. Men de som inte redan köpt utsäde kunde ställa om, säger Johan Lagerholm, som tror att förändringen i stället kommer att synas nästa år.
Elisabet Svensk i Björkvik märkte av en ökad efterfrågan på havre i handeln, när svenskarna började hamstra varor som havregryn.
– Grynhavrepriserna håller sig någorlunda uppe, men annars har priserna rasat för mig som ekoodlare, säger hon.
Orsaken tror hon är ändrade vanor hos delar av befolkningen.
– Många som vill äta lite nyttigare och tidigare har köpt ekologiska produkter, har nu börjat äta vegomat. Då bryr man sig inte längre om att det ska vara ekologiskt, utan köper sojaprodukter och mandelmjölk från Sydamerika.