Landstingspolitiker har råkat i luven på varandra. Anledningen är politikernas löner, arvoden, och Jonas Lindeberg utspel om politikens generösa omställningsbidrag. Omställningsbidraget är de pengar politikern kan få efter avslutat uppdrag. En politiker i landstinget kan under ett års tid få 85 procent av sin lön från politiken utan att göra något samtidigt som vederbörande har inkomst från annan sysselsättning.
– Hårresande! säger Jonas Lindeberg.
Landstingspolitikerna gjorde om reglerna för två år sedan och beslutade att följa Sveriges kommuner och landstings, SKL, rekommendationer. Det innebär att för varje år en politiker, som har ett uppdrag på minst 40 procent, har denne rätt till tre månaders omställningsstöd. Stödet utbetalas maximalt i tre år, det vill säga efter tolv års uppdrag.
Bengt-Eric Sandström, landstings- och kommunpolitiker i Trosa, är upprörd över att Jonas Lindeberg, som läkare, tagit till orda.
– Ska han säga som läkare! Läkare som kan arbeta på sin lediga tid som hyrläkare och tjäna ohemult med pengar. Varför går inte läkare på schema som alla andra? Hur kommer det sig att läkarna är undantagna konkurrensklausuler? Om en snickare arbetar för en konkurrent på sin lediga tid får han sparken för illojalitet, säger Bengt-Eric Sandström.
Läkarna är en privilegierad yrkesgrupp med hög lön, fortsätter han.
Och han får medhåll av Lotta Back, Vänsterpartiets gruppledare i landstinget, som menar att alla politiker är inte läkare och får jobb omedelbart. Men hon tycker också att om politikern har en annan försörjning ska det samordnas, det vill säga räknas av från omställningsbidraget.
– Att söka omställningsbidrag är ju upp till din egen moral, säger Mattias Claesson (C).
Landstings- och kommunpolitiker får utöver sin ordinarie lön, arvode, även lön för att sitta i olika styrelser (till exempel banker eller Regionförbundet). Styrelsesammanträden som ofta genomförs på dagtid. Men politikern gör inget avdrag eller samordning av de uppdragen mot sitt ordinarie uppdrag.
– Det är ju inte så att man får minskad arbetsbörda utan utökad arbetstid. Man kan inte se strikt på nedlagd arbetstid, säger Magnus Leivik (M).