Det är en ljummen sommarkväll i juni och på Rademacherscenen i Eskilstuna har ett gäng samlats för att dansa tillsammans. Från en liten, något provisorisk, ljudanläggning hörs salsamusik medan de tre paren tragglar nya turer.
– Tänk att vi ska röra oss som planeter, som cirklar runt i solsystemet, ropar Elin Eriksson.
Det är hon som bjudit in gänget och som instruerar dem den här kvällen. Flera i gruppen är nybörjare men själv har Elin Eriksson dansat i över 15 år. För några år sedan gjorde hon en resa till Kuba och det var efter den som hon bestämde sig för att hon ville bygga upp något på hemmaplan.
– På Kuba är salsan något folkligt och man dansar långt upp i åldrarna. Det är något socialt. Alla går ut och dansar. Förr anordnades det salsakvällar här i Eskilstuna också men det finns inget längre. Det är därför vi gör det här, i hopp om att bygga upp något, säger hon.
Och någonting är ändå på gång. Elin Eriksson och de andra har träffats flera gånger under våren för att dansa tillsammans. Vissa av dem har varit med alla gånger, andra har hoppat på längs vägen.
– Från början blev jag ombedd att vara med för att det var för få killar men nu är det tredje gången jag är med. Det är jättetrevligt. Jag kan några turer i bugg och det vore roligt att lära sig salsa också, säger Stefan Öhman.
– Jag testade salsa för många år sedan men framför allt har jag dansat orientaliskt. Det blir lite annat när man ska följa, säger Irene Häll som också precis har hoppat på de spontana träffarna.
Gänget tillhör ingen förening och har heller inte någon träningslokal utan de bestämmer träff via Facebookgruppen "Dansa salsa i Eskilstuna". Både tid och plats varierar, och det har hänt att de har setts hemma i någons vardagsrum för att dansa.
– Vi slänger ut en fråga i gruppen för att se när flest kan. Ibland är vi elva och ibland fyra. Det är väldigt opretentiöst, säger Elin Eriksson.
Just att träffarna inte är bundna till en viss tid varje vecka gjorde att Tomas Carlberg började. Eller egentligen blev han övertalad av en kollega, erkänner han. Men nu är han glad att han hittat hit.
– Det här är mycket smidigare även om det kan vara svårt att hitta tider när alla kan. Från början tänkte jag att jag kunde göra ett försök, nu är jag uppe i fjärde försöket. Det är fortfarande lite förvirrat men det är roligt, säger Tomas Carlberg.
Erica Lindblom är en av dem i gruppen som dansat mycket salsa förr om åren men efter att hon skaffade barn har hon haft svårt att få ihop det. Därför passar de här spontanträffarna henne perfekt.
– När Elin hörde av sig till mig tänkte jag bara gud vad kul. Det kan ju bli så att vi i gruppen kan samåka på olika salsakvällar och förhoppningsvis växer det fram något här också med tiden, säger Erica Lindblom innan hon måste sticka iväg för att hämta barn från träningen.
– På tal om att det är bra att det är lite flexibelt, säger hon lite skämtsamt innan hon försvinner iväg.
Det är tydligt att det är just glädjen och gemenskapen som lockat de här människorna till salsagruppen. Alla tänker fortsätta och är laddade på att få lära sig mer.
Vad är grejen med salsa då?
– När du får dansa en bra salsa kan det nästan bli euforiskt. För mig är det den största kicken, att dansa bra salsa, säger Elin Eriksson och fortsätter:
– Man strävar efter att hitta en connection med partnern. Inte på ett flörtigt sätt utan det handlar om ett samförstånd. Att få bli ett med rörelsen bara för den lilla stunden.
– På den nivån är vi inte riktigt än. Det är lite för mycket räknande och tänkande nu, men vi ska nog bli fenor på det här så småningom, säger Stefan Öhman och skrattar gott.