I dag stĂ„r det 49 fartkameror lĂ€ngs de sörmlĂ€ndska vĂ€garna. Men de kommer snart att bli fler â mer Ă€n dubbelt sĂ„ mĂ„nga. Trafikverket tĂ€nker sig nĂ€mligen en kraftig utbyggnad i lĂ€net under Ă„ret.
â Det vi planerar Ă€r 62 nya kameror pĂ„ 14 strĂ€ckor fram till 2021, sĂ€ger Britt Lisra, utredare pĂ„ Trafikverket i Region öst.
Det blir framförallt vĂ€g 52 som berörs, dĂ€r totalt 31 nya kameror kommer sĂ€ttas upp pĂ„ en strĂ€cka mellan LĂ€ppe och Stigtomta. Ăven vĂ€g 57 och 56 samt nĂ„gra mindre vĂ€gar kommer att utrustas, enligt Britt Lisra.
â Vi sĂ€tter upp kameror dĂ€r vi har höga uppmĂ€tta hastigheter och dĂ€r olycksrisken Ă€r hög, och nu har vi sett att hastigheten har varit över den skyltade pĂ„ de hĂ€r vĂ€garna, sĂ€ger hon.
En utvĂ€rdering frĂ„n statliga VĂ€g- och transportforskningsinstitutet visar att dödsolyckorna minskat med 20â30 procent pĂ„ strĂ€ckor som fĂ„tt kameror.
â De nĂ€rmare 2 000 kameror som vi har i landet rĂ€ddar ungefĂ€r 20 liv per Ă„r och hindrar omkring 70 personer frĂ„n att bli allvarligt skadade i trafiken, sĂ€ger Britt Lisra.
De första fartkamerorna i Sörmland sattes upp redan pÄ vÄren 1990 pÄ dÄvarande E3:an mellan StrÀngnÀs och HÀrad. Men den gÄngen blev det en flopp. Kamerorna saboterades och polisen klagade över de tunga utredningsÄtgÀrderna som krÀvdes för att fartsyndaren skulle kunna Äka fast.
Numera Àr det annat ljud i skÀllan. Det nuvarande systemet, som togs i bruk 2006, har alltmer kommit att accepteras av bilisterna, sÀger Britt Lisra.
â Det Ă€r klart att de togs emot med en viss skepsis i början, men de hĂ€r kamerorna Ă€r numera de trafiksĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som allmĂ€nheten efterfrĂ„gar mest, sĂ€ger hon.
Kamerastolparna innehÄller bÄde kamera och radar, och styrs frÄn polisens enhet för automatiserad trafiksÀkerhetskontroll i Kiruna. Men de Àr endast pÄslagna under vissa tider pÄ dygnet, sÀger Anders Drugge, chef pÄ den sÄ kallade ATK-enheten.
â Varje strĂ€cka Ă€r aktiverad nĂ„gon del av dygnet, men exakt vilka tider de Ă€r aktiverade gĂ„r vi inte ut med. Det skulle förta den förebyggande effekten, om jag uttrycker mig sĂ„.
Fram till oktober förra Äret fastnade 9 002 bilister pÄ bild i nÄgon av de befintliga kamerorna i Sörmland. Det Àr dock bara en tredjedel samtliga Àrenden som lagförs sÄ att de kan leda till böter, sÀger Anders Drugge.
â Vi mĂ„ste faststĂ€lla förarens identitet vid varje enskilt tillfĂ€lle, och dĂ„ mĂ„ste vi ha en anstĂ€ndig bild. Det pĂ„verkas ju frĂ€mst av vĂ€der och vind, smuts pĂ„ vindrutan och kameraskĂ„pen.
Ăr det vanligt att förare försöker dölja ansiktet?
â Det skulle jag nog sĂ€ga. Det förekommer att man fĂ€ller ner solskyddet, men det Ă€r svĂ„rt att uttala sig om huruvida det rör sig om ett medvetet fusk eller ej. Men Ă€r det mitt i natten, dĂ„ förstĂ„r man att det handlar om fusk.
Ăven om antalet Ă€renden som utreds fortsĂ€tter att öka visar polisens statistik att antalet utfĂ€rdade böter för hastighetsövertrĂ€delser har minskat kraftigt â frĂ„n cirka 530 miljoner kronor 2010 till drygt 320 miljoner kronor 2017. Med tanke pĂ„ att tvĂ„ till tre procent av svenskarna uppskattas köra för fort finns det potential att dra in mer pengar till statskassan. Men det Ă€r inte syftet, sĂ€ger Anders Drugge.
â VĂ„rt mĂ„l Ă€r ju inte att drĂ€nera bilisterna pĂ„ pengar, utan att hastighetssĂ€kra de hĂ€r strĂ€ckorna med sĂ„ fĂ„ utfĂ€rdade böter som möjligt.