I dag står det 49 fartkameror längs de sörmländska vägarna. Men de kommer snart att bli fler – mer än dubbelt så många. Trafikverket tänker sig nämligen en kraftig utbyggnad i länet under året.
– Det vi planerar är 62 nya kameror på 14 sträckor fram till 2021, säger Britt Lisra, utredare på Trafikverket i Region öst.
Det blir framförallt väg 52 som berörs, där totalt 31 nya kameror kommer sättas upp på en sträcka mellan Läppe och Stigtomta. Även väg 57 och 56 samt några mindre vägar kommer att utrustas, enligt Britt Lisra.
– Vi sätter upp kameror där vi har höga uppmätta hastigheter och där olycksrisken är hög, och nu har vi sett att hastigheten har varit över den skyltade på de här vägarna, säger hon.
En utvärdering från statliga Väg- och transportforskningsinstitutet visar att dödsolyckorna minskat med 20–30 procent på sträckor som fått kameror.
– De närmare 2 000 kameror som vi har i landet räddar ungefär 20 liv per år och hindrar omkring 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken, säger Britt Lisra.
De första fartkamerorna i Sörmland sattes upp redan på våren 1990 på dåvarande E3:an mellan Strängnäs och Härad. Men den gången blev det en flopp. Kamerorna saboterades och polisen klagade över de tunga utredningsåtgärderna som krävdes för att fartsyndaren skulle kunna åka fast.
Numera är det annat ljud i skällan. Det nuvarande systemet, som togs i bruk 2006, har alltmer kommit att accepteras av bilisterna, säger Britt Lisra.
– Det är klart att de togs emot med en viss skepsis i början, men de här kamerorna är numera de trafiksäkerhetsåtgärder som allmänheten efterfrågar mest, säger hon.
Kamerastolparna innehåller både kamera och radar, och styrs från polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll i Kiruna. Men de är endast påslagna under vissa tider på dygnet, säger Anders Drugge, chef på den så kallade ATK-enheten.
– Varje sträcka är aktiverad någon del av dygnet, men exakt vilka tider de är aktiverade går vi inte ut med. Det skulle förta den förebyggande effekten, om jag uttrycker mig så.
Fram till oktober förra året fastnade 9 002 bilister på bild i någon av de befintliga kamerorna i Sörmland. Det är dock bara en tredjedel samtliga ärenden som lagförs så att de kan leda till böter, säger Anders Drugge.
– Vi måste fastställa förarens identitet vid varje enskilt tillfälle, och då måste vi ha en anständig bild. Det påverkas ju främst av väder och vind, smuts på vindrutan och kameraskåpen.
Är det vanligt att förare försöker dölja ansiktet?
– Det skulle jag nog säga. Det förekommer att man fäller ner solskyddet, men det är svårt att uttala sig om huruvida det rör sig om ett medvetet fusk eller ej. Men är det mitt i natten, då förstår man att det handlar om fusk.
Även om antalet ärenden som utreds fortsätter att öka visar polisens statistik att antalet utfärdade böter för hastighetsöverträdelser har minskat kraftigt – från cirka 530 miljoner kronor 2010 till drygt 320 miljoner kronor 2017. Med tanke på att två till tre procent av svenskarna uppskattas köra för fort finns det potential att dra in mer pengar till statskassan. Men det är inte syftet, säger Anders Drugge.
– Vårt mål är ju inte att dränera bilisterna på pengar, utan att hastighetssäkra de här sträckorna med så få utfärdade böter som möjligt.