Gnesta var en av de kommuner som deltog i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Ett av testerna var en hälsoenkät. Där ingick även frågan om alkohol. Genom enkätsvaren går det att ringa in de som ligger i riskzonen, även om de inte själva anser sig ha alkoholproblem, menar Louise Frieberg, distriktssköterska och hälsocoach på Gnesta vårdcentral.
– Sedan får man känna sig för, en del vill inte prata om det . Då är man inte motiverad att göra en förändring.
Alkohol är speciellt svårt för personal att ta upp och många i gruppen 60 plus svarar skämtsamt, erfar Louise Frieberg.
– Det kan vare ett sätt att hålla problemet ifrån sig. Lättast är det att ta upp frågan om alkohol i relation till övervikt. Då blir det naturligt, alkohol är ju väldigt kaloririkt, säger hon.
– Även vid högt blodtryck, är det lätt att prata om alkohol utan att stigmatisera. Det finns ett starkt samband däremellan, men okunskapen om det är stor bland patienterna, säger Petra Schlichting, sjukgymnast och hälsocoach på Gnesta vårdcentral.
Vill patienterna få ytterligare hjälp finns en alkoholsköterska på vårdcentralen som kan ta vid som specialist.
– Det heter ju numera hälso- och sjukvård. Vi vill ta fram det friska och upptäcka riskbruk. Om man upptäcker saker i tid, hinner det inte utvecklas till en sjukdom, säger Louise Frieberg.
Hon är inte särskilt förvånad över att alkoholkonsumtionen har ökat även bland äldre.
– Det dricks ju överallt, i vartenda tv-program. För många i 60 plus gruppen har det blivit ett naturligt inslag i vardagen att man tar ett par glas vin till middagen. Måste man inte upp och jobba dagen därpå blir det kanske en whisky efteråt och det kan vara svårt att sätta stopp.
– Vid lättare depression är det också många som använder alkohol som självmedicinering, säger Petra Schlichting.