– I förlängningen så tror jag att det enda man kan hoppas på är att försäkringsbolagen tar sitt förnuft till fånga och faktiskt värnar sina kunder. Det är så det måste bli tror jag om vi ska få ordning på det här.
Så sade westernryttaren Henrik Fitinghoff i gårdagens artikel. Han är sörmlänningen som startat ett upprop mot vad han menar är en sjuk djursjukvård, där två stora koncerner driver på en kostnadsökning tillsammans med försäkringsbolagen som snarare väljer att höja sina premier än att diskutera priser.
Och faktum är att det börjar röra på sig i djurförsäkringsbranschen.
För ett år sedan satte Folksams vd Jens Henriksson ner foten. I ett pressmeddelande hävdade han att det finns oskäliga prisskillnader inom djurvården.
– Det här drabbar våra kunder direkt och är inte hållbart i längden. Därför vill vi stävja den här utvecklingen genom att informera kunderna. Därigenom sätter vi också press på marknadsaktörerna inom djurvård, säger han i pressmeddelandet.
Men för att förstå vad det är han kritiserar behöver vi gå tillbaka till några år. 2012 skedde en strukturomvandling i svensk djursjukvård. Två stora koncerner bildades, båda med riskkapitalbolag i toppen – Anicura och Evidensia.
Åter till Folksam. Bolaget säger sig ha funnit att fakturorna från just Anicura och Evidensia är större än fakturorna från fristående aktörer.
"Folksam har tittat på enkla vårdärenden – klåda, klobrott, urinvägsinfektion, öroninfektion och irriterad hörselgång – och kan slå fast att skillnaden uppgår till drygt 60 procent."
I pressmeddelandet beskrivs Anicura och Evidensia som "marknadsjättar" eftersom de två koncernerna tillsammans beräknas stå för två tredjedelar av den svenska marknaden för djursjukvård.
Men ska man prata om marknadsjättar blir det ännu tydligare om man tittar på djurförsäkringssidan. Det finns i princip fyra försäkringsbolag som dominerar, och just Folksam är näst störst sett till premieinkomster.
Under 2015 betalade djurägare i Sverige in 3,3 miljarder kronor i försäkringspremier. Och om Anicura och Evidensia gemensamt står för två tredjedelar av marknaden för djursjukvård så finns det snarare en ensam dominant på försäkringssidan: Länsförsäkringar, som när det gäller djurförsäkringar är mer känt som Agria.
Av de 3,3 miljarder i premier som betalades in under 2015 gick 1,9 miljarder till Länsförsäkringars Agria. Och av Agrias årsrapport för 2015 framgår att de har 58 procent av den svenska djurförsäkringsmarknaden.
I årsrapporten ger Agria sin syn på utvecklingen av svensk djursjukvård.
"Omstruktureringen av djursjukvården i Sverige har nu stabiliserats för de mindre djuren, medan vi ser en ökning av skadekostnader på häst. Färre och större aktörer påverkar inriktning på djursjukvården, tillgänglighet och kostnader inom veterinärvården. Media har granskat utvecklingen och flera signaler pekar mot att många djurägare upplever att acceptansen för kostnadsnivån på veterinärvård är nådd."
I år har Agria gjort en premiehöjning på sex procent för sina katt- och hundförsäkringar. Det berättar Pernilla Melander, pressansvarig på Agria.
– Vi tror att dagens premienivåer ligger nära smärtgränsen för många djurägare och vi strävar efter att balansera en acceptabel premienivå mot en god, högkvalitativ djursjukvård.
Vad gör ni för att påverka kostnaderna?
– Vi för en dialog med branschföreningen Svensk djursjukvård, de två djursjukvårdskedjorna samt med enskilda aktörer och har gjort det regelbundet sedan höjningarna under 2013. Alla parter i branschen har gemensamt intresse av att premierna ligger på en nivå som kunderna accepterar. Samtidigt som våra djur får tillgång till en bra, trygg djursjukvård.
Djurförsäkringar stod under förra året för ungefär fem procent av den totala premieinkomsten hos försäkringsbolagen när det gäller skadeförsäkringar. I en ny rapport från Finansinspektionen som tittat närmare på försäkringsbranschen under åren 2009 till 2015 står djurförsäkringarna ut.
"De mest lönsamma grenarna har under perioden varit motorförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring och husdjursförsäkring, där det tekniska resultatet har legat på mellan cirka sju och tretton procent."
Under åren som Finansinspektionen tittat på har premieinkomsten för skadeförsäkringar totalt sett ökat med 22 procent. Tittar man på inkomsten för premier från djurförsäkringar syns en 57-procentig ökning.
Det är också under denna period som de två koncernerna som backas upp av riskkapitalbolag klivit in i den svenska djursjukvården. En marknad som enligt de senaste siffrorna omsätter närmare tre miljarder.
Det har gått ett år sedan Folksams vd gjorde sitt uttalande om oskäliga prisskillnader i djursjukvården. Hur ser det ut i dag? Vi ställer frågan till Jan Lindblom, Folksams marknadsansvarige när det gäller djurförsäkringar.
– Vi kan tyvärr inte säga att det har förändrats någonting, utan vi har samma läge som för ett år sedan ungefär.
– När vi gick ut med det här för ett år sedan så fick vi otroligt mycket hejarop från djurägare, att äntligen är det någon som säger ifrån.
Folksam har tagit ett steg för att komma tillrätta med utvecklingen. De har inlett ett samarbetsavtal med bland annat Distriktsveterinärerna.
– Vi vill verka för en ökad pristransparens. Om vi skriver samarbetsavtal så kan vi ha det som ett krav, att de vi samarbetar med ska ha en ökad pristransparens så att våra kunder kan göra aktiva val utifrån sin egen situation och plånbok, säger Jan Lindblom.
Genom samarbetsavtalen hoppas Folksam kunna påverka branschen.
– Förhoppningsvis kan det i förlängningen leda till mer hållbara priser på veterinärvård.
Men där är man alltså inte än. Och fler premiehöjningar är att vänta.
– 2015 höjde vi generellt premierna för hund med åtta till tio procent. Och risken är att vi kommer behöva göra ytterligare prisjusteringar. Naturligtvis har vi tvingats höja våra premier, så är det. Det är så det blir. Får vi ingen annan utveckling på det här så blir det jättedyrt med försäkringar i slutändan, en klassfråga rent av.
Och att beskriva djurförsäkringar som lönsamma, som Finansinspektionen gör i sin rapport, är ingenting som Jan Lindblom ägnar sig åt. Snarare tvärtom.
– Som det är nu så är de inte lönsamma över huvud taget, säger han.
Och Folksam står fast vid sin analys.
– Det är den generella prisökningen som riskkapitalbolagen driver på. Det är det som vi har reagerat på. Det är Evidensia och Anicura som har påverkat prisutvecklingen på marknaden. Så ser vi det.
Mia Rådberg är landschef för Evidensia i Sverige. Hon blir lite förvånad när hon får höra att Folksam fortfarande står fast vid uttalandet de gjorde för ett år sedan.
– Försäkringsbolagen är såklart jätteviktiga för oss. Vi för en dialog med varandra och förstår varandra. Vi är inte motståndare utan vi är parter i branschen, precis som djurägarna också är. Det förvånar mig lite att de säger så för vi har nämligen jobbar mycket med att vara transparanta gentemot försäkringsbolagen och ha goda relationer med dem.
– Och att de tycker att det blivit prisökningar nu förvånar mig också. De vet, precis som andra försäkringsbolag vet, att vi ökade våra priser med tre procent i januari och det är inget konstigt. Jag tycker inte att det är hutlösa prisökningar, säger Mia Rådberg.
Sedan menar hon att den prisjämförelsen mellan olika enklare ingrepp som Folksam gjorde är direkt felaktig. Att den inte tar hänsyn till att samma ingrepp kan vara olika omfattande eller att vilken tid på dygnet ingreppet utförts påverkar prislappen.
Hon håller dock med om att prissättningen inom djursjukvården är problematisk.
– Det här jobbar vi med hela tiden, i varje möte med varje kund, att bli duktiga på att ge prisuppgifter. Vi kan bli bättre på det och vi måste fortsätta jobba med det. Men det är väldigt svårt, det är liksom inte en kamrem som byts… När kunden bokar tid så tror vi att det är någonting som ska göras baserat på vad djurägaren säger. Sedan kan det visa sig att det var något annat, att det var en större skada än vad man trott, att det uppstår komplikationer.
Hur påverkar det er bransch att många i Sverige har sina djur försäkrade?
– Svensk veterinärmedicin ligger väldigt långt framme, den är väl utvecklad och avancerad. Här får djuren möjlighet att genomgå behandlingar som förlänger deras liv eller minskar deras lidande. Försäkringsgraden har drivit veterinärmedicinen framåt, betydligt mer än om det hade varit låg försäkringsgrad. Och det ser jag som väldigt positivt. Sverige är ett av få länder som har dygnet-runt-öppna djursjukhus med avancerad vård.
Mia Rådberg följer debatten som just nu blossat upp i sociala medier och de grupper som bildats på Facebook.
– Det jag tycker är missriktat och grovt felaktigt i en del av de här grupperna och trådarna är att man säger att veterinärerna är ett oetiskt släkte. Framför allt de som jobbar hos oss riskkapitalägda bolag. Det tycker jag är upprörande och tråkigt. Veterinärer är en etisk yrkesgrupp som brinner för djurens bästa. Och att påstå att de, på grund av att de är anställda av oss eller Anicura, skulle vara oetiska djurplågare som opererar i onödan det tycker jag är tragiskt. Man kan tycka illa om riskkapitalföreteelsen om man vill, det är upp till var och en att värdera, men det kan bli ganska svart eller vitt i grupperna och att de riktar in sig på veterinärerna. Våra ägare påverkar inte verksamheten så mycket som en del tror.
Hur hade det sett ut för er om ni inte hade haft ett riskkapitalbolag i verksamheten?
– Evidensia hade inte funnits tror jag om det inte varit så att vi fått finansiering. Ingen egen aktör hade haft finansiell möjlighet att skapa en kedja.
– Och om vi inte hade haft en konsolidering hade vi stått på samma ställe som innan. Utvecklingen hade absolut inte kunnat drivas lika professionellt som den gör nu, för det kräver pengar. En stor kedja kan även finna synergier med exempelvis bättre inköpsavtal och även administrationen blir billigare när man är flera tillsammans.
Är er verksamhet lönsam?
– Det är klart att den går med ett litet plus men det är ett för litet plus enligt mig. Men vi behöver få upp lönsamheten lite mer. Både hos oss och i branschen i stort, vi har kring 4,4 procent i lönsamhet. Ett företag är inte stabilt om det har så låg vinst.
– Trots att vi har ganska låga marginaler så vågar vi satsa, och det är ju tack vare att vi har finansiärer. Vi tror att det bygger värde på sikt, det är därför man vågar göra det här. Och vi tror att det är bra, att det ökar servicen för djurägarna och att det ökar möjligheterna för djuren att få en bra behandling.
Finns det en risk att vården blir så avancerad att man inte har råd att använda den?
– Det kommer alltid finnas en viss grupp naturligtvis som inte har råd. Men man har ju alltid ett val när det gäller djur, hur elakt det än låter. Basal vård eller primärvård den hoppas och tror jag att man kommer ha råd med. Där tror jag inte att priserna kommer öka så mycket mer än möjligtvis nån procent.
Ni och Anicura får ofta kritik för att ni dominerar marknaden. Hur ser du på att Agria ensamt har 58 procent av djurförsäkringsmarknaden?
– Det är bara gratulera. Vi kommer aldrig ha närmare 60 procent själv, så det är bara gratulera Agria till att de är duktiga och framgångsrika. Vi för vår del ser konkurrens som något positivt, det sporrar oss att bli ännu bättre.