Under flera år har rött kött minskat på svenskarnas tallrikar medan kyckling ligger på en relativt jämn nivå. I början av 90-talet åt vi både mindre kött och mindre kyckling.
– Mindre men bättre, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Under förra året åt svenskarna i snitt fem procent mer kött per capita än Livsmedelsverkets rekommendation. Utöver det äter vi även över 100 gram kyckling i veckan, i snitt. Minskad konsumtion av kött minskar risken för tjock- och ändtarmscancer, enligt Livsmedelsverket.
Åsa Lannhard Öberg ser att svenskar behöver äta mindre kött, både ur en hälsoaspekt och en miljöaspekt men tycker att konsumtion och produktion ska hållas isär.
– Det finns många goda skäl att Sverige ska producera mer eftersom vi har friska djur, tillgång till vatten och producerar foder med relativt låg miljöpåverkan, säger hon och lyfter frågan i ett globalt perspektiv.
Svenskarna har under de senaste 30 åren ätit mer rött kött i veckan än vad rekommendationerna säger, men under de senaste sju åren syns en stadig minskning av köttätandet. Kyckling däremot har ökat stadigt under samma period, men har bromsat upp de senaste åren. Den finns alltså en trend mot mindre kött och mer vegetariskt och den trenden stärktes under pandemin.
– Vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger hon.
Svenskar åt dessutom allt mindre importerat kött under pandemin, vilket beror på att restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Importen av gris minskade med drygt 20 procent.