Tisdag 06.00. Jag lämnar mitt hem i Stockholm för att ta mig till jobbet i Eskilstuna. Det plingar till i min telefon. Nyhetssajterna har vaknat och bjuder på dåliga nyheter. Under natten har ett godståg spårat ur i Huddinge. Tåget till Eskilstuna är inställt.
Efter att ha pendlat i över ett år, och dessutom har urspårningen i höstas färskt i minne, inser jag att det kommer bli kaos. På T-centralen möts jag av skyltar att Eskilstunatåget 06.29 ersätts av buss. Men det står inte varifrån dessa bussar går. Jag tar till min livlina och nödlösning, att åka via Västerås. Klaffar det som det ska kommer jag vara på jobbet vid åttatiden.
Onsdag 06.00. Skylten blinkar "Inställt" för Eskilstuna-tåget. Jag ser att mina trötta medpendlare hittat samma genväg som jag. Vi lunkar mot Västeråståget. När klockan börjar närma sig avgång slår skylten vid perrongen om. Tåget är försenat, ny preliminär tid är om 40 minuter. En luttrad resenär muttrar något om att tåget vi ska åka med är ett vändande Eskilstuna-tåg.
Två tågvärdar står frågande på samma perrong. Den ena tar upp sin mobil och ringer ett samtal sedan vänder han sig mot oss. "Ni kan ta ett tåg som går från spår fyra, det går via Västerås". Vi kravlar oss dit och kliver på ett tåg mot Göteborg.
Och visst går det, dagen till ära, via Västerås. Men det kommer inte hinna fram i tid för att vi ska hinna med att ta anslutningen till Eskilstuna. Nåväl, bättre än inget.
En kaffe på Västerås central. Min kollega passar på att slå en signal till SJ:s kundtjänst.
"Hur ska jag göra om jag vill vara i Eskilstuna innan klockan åtta?"
Förslaget blir att ta ett pendeltåg till Södertälje hamn, och där kliva på en buss för att komma till Södertälje syd. Pendeltågen går med reducerad trafik förbi olycksplatsen i Huddinge, och personen på kundtjänsten kan inte säga vilka pendeltåg som går. Säkrast är att starta riktigt tidigt.
"Jag kan inte se några tågtider här. Tyvärr."
Så mycket får den kundtjänsten.
Strax efter klockan nio rullar vi in på centralstationen i Eskilstuna. Då har vi varit på resande fot i tre timmar. För att ta oss mellan två städer som ligger bara lite över tio mil ifrån varandra.
Torsdag. 06.00. Jag har hittat ännu en genväg! På väg hem från jobbet frågade jag konduktören hur jag ska göra för att vara i Eskilstuna innan klockan åtta på morgonen. Han berättade om pendeltågen, som förlänger restiden med cirka 40 minuter, MEN att det också går bra att kliva på vilket regionaltåg som helst som går förbi Södertälje syd.
"Vilka är det som går förbi där", undrar jag.
Han bad att få återkomma.
En i sätet framför mig har överhört min fråga. Hon vänder sig om och ger mig den godaste nyheten på länge.
"Det går ett tåg 06.21 mot Malmö som stannar i Södertälje syd.
Så i dag har jag testat. Och, mina vänner, det fungerade! I "Min resa"-appen ser det ut som att Malmö-tåget bara stannar snabbt i Södertälje syd och det står även att det endast stannar för påstigande. Men det gick bra att kliva av, även om jag blev lite nervös när konduktören undrade om jag hade någon biljett.
Så alla ni där ute som plågas på sega pendeltåg, kliv på ett regionaltåg i stället! Och slå er ner med en kaffe i bistrovagnen! (Hoppas att jag inte får äta upp de här orden...)
Sedan måste jag också dela med mig av min pappas tröstande ord:
"Tänk på de familjer som flyttade från Västerbotten till sågverken i Västernorrland – på spark!"
Hur upplever du pendlingen? Tyck till här!