Resenärer som väntar på tåg var förr utlämnade till Trafikverkets information på stationer och perronger.
Statistiken som tidningen utgått från i granskningen av Mälartågens punktlighet, kommer från webbsidan Tågstatistik. Bakom sidan står Thomas Tydal – lokförare och programmerare.
Statistiken innehåller samma uppgifter som dagligen går att hitta på Trafikverkets egen sajt. Skillnaden är att Trafikverket inte erbjuder någon historik, utan bara presenterar information om tågen i realtid.
– Grunden är att jag tycker om att åka tåg och gärna vill att andra också ska göra det. Jag samlar in den öppna datan och presenterar den så att alla kan ta fram det underlag som man själv behöver. Makt åt medborgarna, helt enkelt, säger han.
Thomas Tydal är i dag timanställd på SJ, samtidigt som han driver eget företag, baserat i Västerås. Men i slutet av 90-talet jobbade han på Tele2 i Kungsör, dit han tågpendlade. Gång efter annan stod han på perrongen och väntade på ett tåg, utan att få veta varför det inte kom. Han hade hållit på med programmering sedan tioårsåldern och tänkte att han kunde lösa problemet själv.
– Det fanns ju inga smartphones och det gick inte ens att kolla webben på mobilen. Men jag gjorde en liten specialgrej så att jag med hjälp av en fickdator kunde se i mobilen var tåget befann sig.
Efter ett par år insåg den då 22-årige Thomas Tydal att kontorsjobb inte var något för honom och han började fundera över andra karriärval. Han gillade ju att åka tåg, och trodde att det nog var roligt att köra dem också. Han kom in på lokförarutbildningen och tog examen 2002.
– Nu skulle resenärerna i alla fall på mina tåg få ordenlig information i högtalarna, säger han.
När han började på SJ insåg han att det fanns rejäl förbättringspotential.
– Det var väldigt gammaldags. Man hade tio kilo pärmar och var tvungen att ringa telefonsamtal hela tiden. Man måste skriva ut 20 A4-sidor varje dag – varför kunde man inte bara se allt i mobilen?
Han började fundera på lösningar. Snart fick han en ny tjänst, där han både körde tåg och jobbade på SJ:s trafikledning.
– Där var det ännu värre! Det fanns datorer, men inga smarta system, så de användes mest för att lägga patiens. Så fort det uppstod problem var man tvungen att ringa. Och man visste inte vem som körde vilket tåg. Så jag byggde ett eget system, som höll reda på var personalen var.
Sedan dess har han skapat ett flertal system åt SJ. När den interna informationen var på plats, hoppades han att även informationen till allmänheten skulle få en skjuts framåt.
– Men det gick långsamt, konstaterar han.
Appen 1409 tog Thomas Tydal fram efter att ha skapat en app till SJ:s personal. Han tyckte att även resenärer skulle kunna se exakt var deras försenade tåg befinner sig
Thomas Tydal fick återigen ta egna initiativ. Han har skapat mobilappen 1409 där resenärer kan se exakt var deras försenade tåg befinner sig.
Och så sajten Tågstatistik.
– När jag gjorde statistiksajten, runt 2018–2019, funkade tågtrafiken rätt bra. Jag tyckte att den hade oförtjänt dåligt rykte. Jag tänkte att man skulle kunna gå in och se om det exempelvis var någon specifik sträcka som stack ut och drog ner snittet.
Statistiken på hans sida kan skilja sig lite från den officiella statistiken som tågbolagen själva presenterar. Det kan bland annat bero på att tågbolagen går igenom statistiken manuellt och korrigerar uppgifter om ett tåg exempelvis letts om en annan väg.
– Det ordinarie tåget kan vara inställt, då sätter de in ett extratåg med ny tidtabell, som det följer. Men resenären hade förväntat sig att komma fram en annan tid.
Tågbolagen presenterar ofta statistik som sträcker sig över en längre period. Över flera månader eller till och med år. Då drunknar enstaka händelser eller problematiska dagar. Problemen med förseningar och inställda tåg är också störst när trafiken är som intensivast – morgon och kväll på vardagar, när jobbpendlarna åker. På helgerna kan tågen gå smärtfritt, vilket förbättrar statistiken, men pendlarna upplever att det är problem hela tiden.
– De flesta förseningar sker i rusningstrafik och då ger det ringar på vattnet. Det räcker att ett enda tåg får fordonsproblem, att föraren måste starta om systemet under tio minuter, så blockerar det kanske en plattform där flera andra tåg ska in.
Sedan MTR tog över Mälardalstågen har punktligheten legat på i snitt 68 procent. Thomas Tydal menar att det är lågt och pekar på att branschen har ett mål på 95 procents punktlighet.
– I snitt var tredje gång man åker har man blivit försenad. En försening sprider sig lätt till fler avgångar om man inte snabbt kan planera om och har extrapersonal och fordon till det.