Förra veckan fyllde Missing people 10 år. Av 5 500 fall, saknas tre personer fortfarande i Sörmland. Det gäller två fall i Katrineholm, från 2012 och 2020, samt ett försvinnande i Flen 2013.
Terttu, en då 65 årig, kvinna som försvann från sitt hem i Katrineholm den 4 december 2012. Hon beskrevs som en kvinna som cyklade mycket, och som såg fram emot sin pension. Hon lämnade sitt den tidiga decembermorgonen, utan vare sig sin cykel, eller mobiltelefon. På bordet låg hennes bankort, och kontanter kvar.
I en artikel, som Katrineholms-Kuriren publicerade den 15 december 2012, uttalar sig en förtvivlad make om att Terttu aldrig varit borta så länge.
– Nu börjar jag misströsta, men jag måste få ett svar på vad som hänt henne, sade han.
Än idag är försvinnandet en gåta.
Det var framförallt två vittnesmål som var intressanta från den dag hon försvann. En iakttagelse på Österleden, och en person som ska ha mött Terttu i skogen vid Ramsjöhult. Samma dag som hon försvann.
Fyra olika spårhundar markerade i Ramsjöhult, men vad som markerades vet man inte.
Efter att anhöriga, bekanta och arbetskamrater förhörts avskrevs brottsmisstankar och polisen lade ner sitt aktiva sök drygt 1,5 månad efter försvinnandet. Missing people, och organisationen Don't give up letade dock aktivt vidare i flera år.
Senare söktes skogarna och sjön vid Djulö söktes igenom, med både hund och dykare. Inga spår hittades.
– Jag deltog i säkert 50 skallgångar och då var vi många. Men intresset verkar ha svalnat. När vi genomförde nya sökinsatser tidigare i år dök väldigt få upp. Men så länge de anhöriga fortfarande vill så kommer vi fortsätta att söka efter Terttu, sade Magnus Idebro, verksamhetsledare för östra regionen till KK 2017.
Ett försvinnande i senare tid gäller Sven-Ove "Svenne" Eriksson, han anmäldes försvunnen den 15 augusti 2020. Han ska senast ha synts till i Målka, Vingåker kommun. Där ska han ha bott hos vänner. Dottern Sara Pettersson visste direkt att någonting hade hänt, när en av pappans vänner frågade efter honom.
– Det var alltid någon som visste var han var, berättade Sara Petterson för Katrineholms-Kuriren den 16 augusti 2021.
Vid försvinnandet led Sven-Ove Eriksson av både KOL, och svår astma samt hade svårt för att gå.
Polis, vänner och Missing people koncentrerade letandet till skogarna kring Målka, men eftersöket gav inga resultat. Dottern Sara Pettersson beskriver sin pappa som snäll, och utan några ovänner.
– Jag längtar efter klarhet i vad som har hänt. När de väl hittar honom kommer man att kunna lista ut hur han dog och vi kommer att ha en plats att gå till, farmor kommer att få lugn i sin kropp, sade Sara Pettersson.
Det tredje fallet, som Missing people har på sin hemsida, gäller en då 62-årig kvinna. Hon försvann spårlöst från sitt hem i Skebokvarn den 30 juni 2013. Hon beskrevs som varm, och speciell person med mycket integritet. Vid försvinnandet ska hon ha burit en grå ylletröja, och långbyxor.
Veckorna därpå genom förde Missing people flertalet sök. Men den information som fanns att tillgå om kvinnan var knapphändig. Och, det fanns heller ingen aktuell iakttagelse av henne. Söken genomfördes framförallt i närområdet kring kvinnans bostad. Varken polis, eller Missing people hittade något att gå på.
Senare expanderade man sökandet till omkringliggande gärd och skog. I maj 2015, två år efter försvinnandet genomfördes ännu ett fruktlöst sök.
När det gäller de äldre fallen har det inte varit någon aktiv insats från Missing peoples håll på ett tag. Missing peoples verksamhetsledare i region öst, Magnus Idebro, hoppas att någon slumpmässigt hittar ett fynd.
– De är ju 10 år gamla, det minskar möjlighet att hitta någonting, vi hoppas vid varje svampletarsäsong att någon stöter på något i skogen. Men de finns hos oss, och vi har dem som objekt, säger han.
För honom är dock de andra fallen mystiska.
– Kring damen finns inte mycket information överhuvudtaget. Hon levde tillbakadragen, och med hälsobekymmer. För mig är det en stor gåta. Vi har letat överallt i Skebokvarn, och med hennes problematik kan hon inte ha gått hur långt som helst, säger Magnus Idebro, och tillägger:
– Det är liknande i Sven-Oves fall. Han skulle inte ha kunnat gå hur långt som helst, så jag tycker vi borde ha hittat honom. Inget pekar på brott, men han kanske har fått skjuts någonstans längre bort.