Cecilia Lenbäck, tillförordnad vd för Krav fram till hösten 2022.
Under den senaste tiden har vi pratat med lantbrukare i Katrineholm med omnejd som har berättat om hur de påverkas av de stigande priserna på diesel och spannmål. Brene gård i Vingåker tvingas avveckla sin grisuppfödning och Båsbo ägg i Julita kommer att ställa om sin ekologiska produktion till konventionell.
Vissa oroar sig för en nationell eko-kris, men hur väl stämmer den bilden? Vi har pratat med Cecilia Lenbäck, tillförordnad vd för Krav, om hur de ser på situationen för landets eko-bönder.
Är dessa omställningar något ni känner igen?
– Ja, det är inte helt oväntat. Vi har en löpande dialog med Krav-lantbrukare och det är en utmanande tid för dem. Men prishöjningarna vi ser påverkar tillverkarna på olika sätt. Företag som har mjölk- och köttproduktion påverkas inte i samma utsträckning eftersom de ofta har mycket foderproduktion på gården.
Hur oroliga är ni för att den här krisen kommer att drabba fler eko-producenter i landet?
– Vi har träffat lantbrukare nu under sommaren och vi hör att flera har svårt att hantera marknadssituationen, men i grunden upplever vi att de har verktyg att klara av det här. Vi ser att folk har en positiv grundsyn i en besvärlig situation som påverkar många. De är innovativa och duktiga på att jobba för lösningar.
Riskerar svenska eko-produkter att försvinna från handeln?
– Det är inget som tyder på att vi inte kommer att ha ekologiska eller kravmärkta varor på hyllorna framöver, varken i höst eller på lång sikt. Eko är mer än en tillfällig trend, det presenterar så många lösningar på de problem vi har med hållbarhet och miljö. Vi tror inte att de kommer att försvinna, men vi behöver bevaka det här.
En krav-certifierad äggproducent får max ha max sex stycken hönor per kvadratmeter och stallet måste vara öppet större delen av dygnet under minst fyra sammanhängande månader.
Vad skulle behöva göras för att hjälpa eko-bönderna?
– Vi ser att vi har stöd på både EU-nivå och i den svenska livsmedelsstrategin, men i Sverige ligger vi inte i framkant. Vi skulle vilja att EU satsar ännu mer för det behövs just nu. Sverige måste också göra mer på en politisk nivå. Vi behöver skapa de förutsättningar som behövs för lantbrukarna.
Har ni funderat på att tillfälligt sänka era krav på just ekologiskt foder?
– Vi kommer inte att ändra våra regler just nu. Vi tycker att det är viktigt att de som handlar Kravmärkt ska känna sig trygga i vad våra regler står för och hur tillverkningen går till. Men vi förstår att det är utmanande.
Men ni har ändrat era regler en del sedan starten för nästan 40 år sedan?
– Det stämmer. Men även om vi har rådighet över Krav-reglerna följer vi också en EU-förordning och det är en lagstiftning som är likadan i alla EU-länder. Så vi har pågående regelöversyner med EU men som regelägare behöver vi också se vad som händer i vår omvärld. Så vi lyssnar och följer utvecklingen och är i kontakt med våra lantbrukare.
Förr krav-anslutna lammbönder gäller att se till att minst 75 procent av fodret är odlat själv eller i samarbete med andra KRAV-certifierade gårdar.
Finns det andra saker än spannmål och diesel som hotar lantbruket idag?
– Det finns annat, som torkan i Europa. Det är mycket som sker just nu men vi har producenter i Sverige som gynnas av att spannmålspriserna ökar så läget just nu påverkar alla olika.
Vad vill du säga till de privatpersoner som känner att de inte har råd att köpa eko-produkter längre?
– Man kan välja att köpa vissa Krav-märkta produkter och minska på sitt matsvinn för att kunna lägga pengarna rätt när man väl handlar. Mat behöver få kosta. Jag förstår att det är ett utmanande läge för konsumenter, men jag vill ändå säga att man bör välja Kravmärkt i hyllan när man kan. Då skickar man också en signal till de lantbrukare som har det svårt just nu – som konsument har man också makt.
För att få märka ägg som ekologiska måste minst 30 procent av fodret du ger till dina fjäderfän under året komma från den egna ekologiska gården.
För vilka varor skulle du säga att det är viktigast att välja Krav eller eko?
– Från ett konsumentperspektiv är det nog mejeri, där är det en liten prisskillnad men stor skillnad när det gäller djurvälfärd och biologisk mångfald. Äggen är också viktiga med tanke på de utmaningar producenterna har. Att de Krav-märkta hönsen får vara ute och picka är också viktigt.
De producenter vi har pratat med är frustrerade över att ha fått för lite ekonomisk hjälp från staten.
– Vi har medlemsorganisationer i Krav som vi samarbetar med och försöker jobba för att eko-lantbrukarna ska få stöd från Jordbruksverket.
Har ersättningen varit för låg?
– Jag har ingen åsikt om det men det är klart att det är välkommet med hjälp. När vi har långsiktiga politiska mål med ekologiskt måste vi hålla i dem.