Det växande prylberget i Louises bostad består nästan bara av prenumererade varor, beställda med kupong. Tillvägagångssättet gör det svårt för polisen att spåra gärningsmannen.
Louise visar några kuponger hon fått i retur från företag som hon kontaktat. Hennes namn och adress är prydligt ifyllda. Ibland kompletteras uppgifterna med de sex första siffrorna i personnumret, i några fall med påhittade e-postadresser.
Företag som säljer prenumerationer gör inga kreditprövningar. Därför har det inte hjälpt Louise att spärra personnumret hos Upplysningscentralen. Därför fick hon heller inga varningssignaler.
När hon bestrider fakturorna ber hon samtidigt att få bli spärrad som kund. De flesta företag är tillmötesgående. Men det hjälper inte, säger Louise och visar andra kuponger som gärningsmannen fyllt i. Louise pekar på små ändringar av hennes namn, gatuadress eller postadress.
– På så sätt blir jag tagen för ny kund hos företag jag spärrat mig hos. Och så fortsätter det bara. Hos vissa företag har jag nu fyra olika kundnummer.
Dick Malmlund har varit säkerhetschef vid Svensk handel och arbetar bland annat som rådgivare åt Svensk adressändring. Han menar att företagen rimligen måste kunna spärra Louises adress i sina register.
– Och det borde funka. Sedan borde det med lite spaningsarbete gå att knäcka detta. Jag har sett flera liknande exempel som gått att lösa. Det är viktigt att gå till botten med sådant här och få till stånd ett åtal. Där brukar det oftast ta slut.
Efter intervjun med Louise tar tidningen kontakt med några av de företag som ska ha spärrat henne men ändå skickar varor. Rundringningen ger oss snabbt förståelse för den frustration och tidsåtgång som Louise beskriver.
MK collection i Uppsala ber oss att ringa upp vid ett senare tillfälle.
– Just nu har vi en annons ute och är väldigt upptagna med kunder. Återkom gärna om en vecka, föreslår medarbetaren där.
Hos Pro-shopper i Malmö kommer vi till ett kundcenter i Norge och får lyssna till tyskspråkig syntmusik medan ansvarig chef söks. Vi uppmanas att ringa upp om en kvart, då en ny norsk medarbetare gör ännu ett försök. Samtalet kopplas bort innan vi får chansen att prata med chefen.
Marie Eriksson är kundtjänstchef vid Titeldata och ringer upp efter lämnat meddelande.
– Bestrids fakturan tar vi bort kunden ur vårt register. Det ska inte behöva falla mellan stolarna, försäkrar hon.
Ändå har det uppenbarligen gjort det i Louises fall. Även Egmont publishing har fortsatt att skicka tidningar och betalningskrav trots att Louise är spärrad. Christina Gustafson, marketing manager, besvarar våra frågor via mejl efter ungefär ett dygn. Hon medger att en spärrad kupongkund kan misstas för en ny.
– Men den risken är liten då vi inte enbart matchar mot gatuadress. Skulle det ändå inträffa spärrar vi igen.
Av erfarenhet tvivlar nu Louise på sådana försäkringar.
– Jag tror att de egentligen inte bryr sig. De vill nog bara åt pengarna.