Det har Tidningsutgivarna gjort. TU är en av aktörerna i Mediesverige som tar Tryckfrihetsåret 2016 i akt för att hylla världens äldsta tryckfrihetslag. Det görs också för att uppmärksamma hoten mot det fria ordet.
Dessa är högst påtagliga; antidemokratiska strömningar, politiker och privata intressen utmanar pressfriheten även i Sverige. Tryck- och yttrandefriheten kan inte tas för given.
– 1941 infördes censurlagar efter påtryckningar från Tyskland, och det föll ett mörker och en tystnad över Sverige. Det kan komma tillbaka, säger Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter.
Den 2 december är det exakt 250 år sedan den första svenska tryckförordningen med dess offentlighetsprincip lagstiftades. Att den åter är satt under hård press märks dagligen i det fria ordets frontlinje: av mediehusen, deras publicister och reportrar på fältet.
I takt med att samhällsklimatet hårdnar har hot, hat och trakasserier ökat, särskilt mot dem som gör din tidning: lokaljournalisterna. Statistiskt utsattes en av Sörmlands tre ledande dagstidningar i fjol för hot och allvarliga misstänkliggöranden.
Det är bekymmersamt, menar TU:s vd.
– Det leder också till självcensur. 32 procent av journalisterna i en färsk undersökning har sagt att de tänker på risken att bli utsatt innan de skriver. När tanken på sådan självcensur tänds blir också den ett stort hot.
– Som medborgare ska man vara ytterst bekymrad. Man behöver förstå vad det innebär om vi inte längre har medier som granskar, eller om anställda i en myndighet inte har en meddelarfrihet att nyttja.
Den svenska tryckfriheten har historiskt inte vikt ner sig för hot. Det tänker den inte göra i framtiden heller, är TU:s budskap. I dag på Pressfrihetens dag öppnar TU och Kulturhuset Stadsteatern en utställning med fokus på tryckfrihetens betydelse för demokratin.
Ordets akt, som utställningen heter, visas i Kulturhuset i Stockholm till den 23 juni.
– Utställningen är konceptionell så till vida att den lämnar mycket till betraktarens egna funderingar kring det fria ordet. Bland annat visas exempel från vår omvärld, exempelvis en rappare från Syrien och en författare med Sverige som fristad.
I arrangemanget ingår också en serie seminarier om tryck- och yttrandefrihet. Först ut i dag är Reportrar utan gränser, som uppmärksammar sin senaste globala granskning av pressfrihetens utveckling. Här intill kan du se hur den ser ut.
I samband med utställningen publicerar TU en tryckt och digital skrift som speglar dagspressens roll i det demokratiska samhället. Flera mediehus i landet bidrar med material, bland dem denna tidning. Tidningen ska spridas till riksdagspolitikerna och vid flera publika arrangemang under året.
Jeanette Gustafsdotter ser stora möjligheter med en fortsatt långtgående tryckfrihet.
– Om vi behandlar den med omsorg och respekt, är den en enorm möjlighet för granskning och insyn. Det bygger i sin tur ett fantastiskt demokratiskt samhälle.