Kommunerna har länge kunnat välja mellan två system för sina trygghetslarm, det analoga via det traditionella telefonnätet/kopparnätet och det digitala via mobilmaster eller fibernät.
Men det har inte varit riskfritt. Särskilt riskabelt blev det när gamla analoga larm kopplades ihop med nya digitala nät. Då kunde larmsignalen till och med falla bort och aldrig nå fram till larmcentralen. Det har ibland fått svåra konsekvenser, även i Sörmland där brukare blivit liggande utan hjälp trots att de larmat.
Samtidigt vidareutvecklas det som i dag mest är ett sätt att snabbt få kontakt med en larmcentral vidare mot ett helt system med så kallade välfärdstjänster. Redan i dag finns exempelvis tjänster där patienter hemifrån kan få kontakt med sin vårdcentral via videosamtal. En trygghet för den boende, men också ekonomiskt fördelaktigt för kommuner som inte kan erbjuda plats på äldreboende.
I Sörmland har nästan alla kommuner helt gått över till digitala larm. De analoga larm som finns kvar ska vara borta före årsskiftet.
Gnesta kommun har samtliga 210 larm digitaliserade sedan drygt ett år tillbaka. Tekniken fungerar utmärkt, intygar kommunens larmsamordnare Krister Ekberg.
– Inget system är 100 procent felfritt, men digitalt ger en mycket större trygghet än analogt. Det var ständiga problem med de gamla analoga larmen, det har vi sluppit sedan övergången för ett år sedan.
Telias pågående stängning av kopparnätet har utan tvekan skyndat på övergången till digitala larm. Däremot kommer inte kopparnätet fullt ut kunna ersättas med uppkoppling via fiber.
– I varje fall inte i vår kommun. Här finns en tredjedel av trygghetslarmen hos brukare på landsbygden där det aldrig kommer att grävas ner någon fiber, säger Krister Ekberg.
Istället förlitar sig kommunen på mobil uppkoppling.
– Vår leverantör har ett system som automatiskt väljer den mobiloperatör som har bäst täckning. Om en operatör har problem hoppar det över till en annan. Om alla operatörer har samma problem så går ändå larmsignalen fram till larmcentralen som får en signal om att något har hänt hemma hos brukaren.
Eskilstuna kommun höll länge fast vid sina analoga larm, trots att de bevisligen hade brister. Enligt larmgruppens enhetschef Juha Stenfors berodde det på att de digitala larmen helt enkelt inte var bra nog.
För två år sedan var bara 14 procent av Eskilstunas trygghetslarm digitala. En anledning till kommunens skeptiska inställning var svårigheten att koppla ihop digitala larm med telefonens analoga kopparnät.
– De pratade olika språk, säger Juha Stenfors.
Men sedan har det gått undan. De sista analoga larmen försvann i april i år.
– De digitala larmen har blivit pålitligare. Det var väldigt länge sedan det kom en rapport om att något inte fungerat, säger Juha Stenfors.
Också Eskilstuna förlitar sig på det mobila nätet . Men det finns nackdelar med detta, säger Juha Stenfors.
– Det mobila nätet har sina begränsningar.
Internet via fiber marknadsförs däremot som en lösning utan begränsningar, inte minst när det gäller den framtida utbyggnaden av välfärdstjänster. Men här finns ett annat bekymmer, säger Juha Stenfors.
– Här i Eskilstuna är det privata aktörer som erbjuder fiber. Alla fastighetsägare hoppar inte på erbjudandet och tyvärr är många av de som avstår äldre, alltså de som är i störst behov av tjänsterna.
– Dessutom är det inte helt lätt att koppla in sig på fibernätet i efterhand, det är helt upp till den som äger nätet.