Dagens system har fått mycket kritik för att vara trögt och långsamt. Under en period tog det mer än ett år att få utbildningen granskad och godkänd, vilket är en förutsättning för att kunna gå vidare i processen. I dag är väntetiderna betydligt kortare, men vägen mot legitimation är fortfarande lång, med flera kunskapsprov att klara av.
Från 1 juli är processen delvis förändrad. För en del sökande kommer vägen till legitimation att bli kortare, men förändringen genomförs inte i första hand för att det ska bli enklare utan för att det ska bli lika för alla.
– Kraven på kunskaper i svenska språket och svenska författningar blir exakt desamma för alla de 21 yrken som kräver legitimation, säger Pernilla Ek, enhetschef på Socialstyrelsens enhet för behörighet.
En förändring som säkert välkomnas av många är att kravet på dokumentation inte blir lika absolut som i dag. Många syriska läkare har vittnat om dokument som fastnat i arkiv i krigszoner och därför inte gått att få fram för granskning.
– Man måste fortfarande kunna göra troligt att man har den nödvändiga utbildningen, men nu fokuserar vi på de faktiska kunskaperna, säger Pernilla Ek.
Det sker genom ett kunskapsprov, med en teoretisk och en praktisk del. Provet är på svenska och det är fortfarande upp till den sökande att skaffa nödvändiga kunskaper i svenska språket.
– Språket är alltid en utmaning, men det är inte Socialstyrelsen som äger frågan.
Med godkända kunskaper i svenska språket och i svenska författningar kan läkaren gå vidare till det sista steget mot legitimation, praktisk tjänstgöring ute i vården. Också här blir förutsättningarna annorlunda, säger Pernilla Ek.
– De teoretiska kunskaperna är ju redan testade, nu gäller det att visa den praktiska lämpligheten för yrket.