"Jag tror att människor på landsbygden känner sig utelämnade i olika frågor", säger Anders Drottja på LRF angående brotten mot lantbrukare.
Stöld av driv- och bekämpningsmedel, liksom av avancerad elektronisk utrustning till maskiner, är ett stort problem för lantbruksföretagare.
– Det är ett riksproblem men det är särskilt fokuserat där det finns smidiga gränsövergångar, så som östra Sverige upp till Gävle och Skåne, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.
Enligt en undersökning från 2020 genomförd av LRF, har fyra av tio lantbrukare blivit utsatta för brott vid ett eller flera tillfällen de senaste två åren.
I undersökningen framkom det också att hälften av de som utsatts för brott valt att inte polisanmäla. Vissa som valt att kommentera menar att polisen ändå inte kommer kunna göra något.
– Till viss del tror jag att människor på landsbygden känner sig utelämnade i olika frågor. Vägar, skolan och servicen blir sämre, till slut blir det en sanning. Det finns många ärenden där polisen inte kommer ut även om lantbrukaren tror att det går att säkra en del bevis, berättar Anders Drottja.
På LRF arbetar man för att öka antalet brottsutsatta som anmäler. Genom att synliggöra storleken på problemet hoppas man att polisen ska kunna lägga större resurser på denna typ av brott.
– Det handlar inte bara om det ekonomiska värdet som går förlorat. Jag har talat med medlemmar som känner sig övervakade och tycker det är obehagligt att gå en kvällsrunda i ladugården, säger Anders Drottja.
65 procent av alla lantbrukare i Sörmland har sin försäkring hos Länsförsäkringar Södermanland. Mellan 2016 - 2020 anmäldes 350 ärenden av inbrott, stöld eller rån från bolagets lantbrukskunder. Med en total skadekostnad på 7 083 212 kronor. Bolaget förklarar att det också finns ett mörkertal bland antalet skador.
– Ofta uppnår inte skadorna självrisk och många gånger väljer man därför att inte anmäla skadan, säger Annika Schyler, skadechef på Länsförsäkringar Södermanland.
Enligt polisregion Öst utförs ofta den här typen av brott av välorganiserade internationella ligor.
– Vi är en transportregion med E4:an som går rakt igenom. Vilket förenklar när stöldgodset ska forslas ut ur landet, säger Malin Bentzer analytiker inriktad på internationella brottsnätverk på polisregion Öst.
Hon förklarar att polisen i dag inte är dimensionerade för att hantera den här typen av brott.
"I förlägningen kan dessa brott mot lantbruksföretagare bli systemhotande", säger Malin Bentzer analytiker inriktad på internationella brottsnätverk på polisregion Öst.
– Ofta saknas specialkompetensen bland de som är först på plats för att säkra kriminaltekniska spår i den typen av miljö. Ett annat problem är att dessa brott sällan sker ensamma, och att polisen inte kan freda en och samma resurs till samtliga platsundersökningarna. Då missar vi möjligheten att snabbt upptäcka likheter på brottsplatserna, säger Malin Bentzer.
Brott mot lantbrukare ser Malin Bentzer som ett stort bekymmer som i förlängningen kan bli systemhotande och som borde tas mer på allvar i samhället.
Hon har inte själv märkt av en distans mellan lantbrukare och polismyndigheten. Men hon vet att det förekommer att vissa väljer att inte anmäla brott, till exempel där man som lantbrukare ser att värdet på det gods man blivit av med inte når upp till självrisken.
– Många lantbrukare blir utsatta för brott återupprepade gånger, vilket måste kännas både tungt och uppgivet. De drar det kortaste strået som brottsoffer och står där själva utan fungerande maskiner och med kostnaderna. Samtidigt ska de försöka fortsätta att producera råvarorna för vår gemensamma mat, säger hon.