Ungdomar mellan 16 och 19 år, boende i två olika områden med låg socioekonomisk status i Västerås, har fått berätta vad som underlättar respektive hindrar dem från att vara fysiskt aktiva i sin stadsdel. Lyssnat har Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap, och Terence Fell, lektor i statsvetenskap, vid Mälardalens högskola. Och deras studie har nyligen publicerats i tidskriften Health & Place.
– De mest rapporterade underlättande faktorerna var tillgång till parker, lekplatser, utomhusgym och idrottsanläggningar. Brister i cykel- och gångbanor, dålig belysning och oro för den egna säkerheten, speciellt bland tjejer, var de vanligaste hindren för fysisk aktivitet, säger Katarina Bälter.
Enligt tidigare forskning är barn och ungas fysiska aktiviteter klart kopplade till hur de bor, hur de upplever stadsdelens utformning och sociala miljö. Minst aktiva är ungdomar i områden med låg socioekonomisk status, och där har de unga invånarna också sämre hälsa generellt, och fler är överviktiga.
– Även om deltagarnas aktivitetsnivåer i sig inte utvärderades i denna studie så bidrar resultaten till den växande mängd data som tyder på att byggda och sociala miljöer är viktiga för att främja ungdomars fysiska aktivitet, säger Terence Fell.
Lokala politiker och beslutsfattare ska få ta del av resultatet i MDH:s studie.
– Otillräcklig fysisk aktivitet under tonåren är förknippat med låga nivåer av fysisk aktivitet i vuxenlivet, konstaterar Katarina Bälter.