77-årige Kauko är tillbaka på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. En svampinfektion i svaljet har gjort att han har svårt att äta. Sarab Shabo, överläkare på urologsektionen vid kirurgkliniken och sektionsansvarig för urologen, passar på att titta till sin patient.
– Operationen gick bra. Vi gjorde en kontroll nu efter en månad och det ser väldigt bra ut, säger Sarab Shabo.
Kauko är en av Sarab Shabos cancerpatienter. Den 14 december genomgick han ett ingrepp som Sarab Shabo ser som unikt i Sverige. Eller egentligen inte själva ingreppet, snarare hur det utfördes. En bit av Kaukos tunntarm skulle klippas av för att ersätta den cancerdrabbade urinblåsan. Urinledarna skulle sedan sys ihop med den avklippta tarmbiten.
– Vi brukar göra en öppen operation som innebär längre sjukhusvistelse och längre eftervård för patienten, säger Sarab Shabo.
Den här gången bestämde han sig för att prova att utföra ingreppet som en titthålsoperation. Hela tiden stod ett team beredda i fall de skulle behöva öppna.
En såhär avancerad operation brukar andra landsting välja att utföra som en öppen operation, berättar Sarab Shabo.
– Vid Karolinska i Solna har den utförts med titthålskirurgi, men då har man använt sig av robotteknik just för att det är en så avancerad operation, säger Sarab Shabo.
Enligt Sarab Shabo underlättar robottekniken väldigt för den som opererar. Den ger stabilitet, det blir lättare att se vad man gör och det är betydligt enklare än att utföra ingreppet för hand. Men landstinget Sörmland har ingen robotteknik.
– Det tog sju timmar och jag hade ont i axlarna i en vecka efteråt. Med robotkirurgi hade ingreppet varit klart på nästan halva tiden.
För snart två år sedan bad Sarab Shabo i en skrivelse att landstinget skulle köpa in robotteknik. Han har fortfarande inte fått något svar. Enligt Sarab Shabo har Landstinget Sörmland länge legat i framkant när det gäller titthålsoperationer. Nu är han rädd att de ska halka efter eftersom de saknar robotteknik.
– Det finns landsting som utför mindre avancerade ingrepp än vad vi gör men som ändå har robotteknik. Det känns lite som att de som låg först har hamnat sist.
Visst är det en investeringskostnad för att köpa in tekniken, men den har man igen i längden menar Sarab Shabo. Just för att eftervården blir kortare och patienten återhämtar sig snabbare.
– Det är en större nytta för patienterna än för mig som opererar, säger han.
Han ser också att tekniken skulle kunna locka sjukvårdspersonal till Landstinget Sörmland.
– Den skulle visa att vi är ett landsting som ligger i framkant, ett modernt landsting.
För Kaukos anhöriga var det egentligen ingen tvekan att gå med på att operationen utfördes med titthålskirurgi, trots att det inte gjorts utan robotteknik tidigare i Sverige.
– Titthål känns bättre eftersom det krävs mindre eftervård och eftersom att riskerna är mindre. Vi bestämde oss ganska snabbt, säger Kaukos son Reijo.
Kauko själv reflekterade inte så mycket över den unika operationen innan den genomfördes.
– Jag mådde så dåligt. Jag var riktigt sjuk så jag tänkte inte så mycket på den.
Innan vi lämnar Kaukos rum på avdelning stoppar han oss.
– Jag trodde att jag skulle få svara på någon fråga om personalen här på avdelningen.
Självklart får du det. Vad är det du vill berätta?
– Det kan inte finnas bättre personal, de är så duktiga och vänliga.