FHM:s grafik talar sitt tydliga språk. För två år sedan var Sverige hårt ansatt av RS-virus (gul kurva). I år (grön) förväntades viruset återigen ge stora utbrott, men antalet fall är nästintill noll.
Vabbandets mesta månad, februari, är den tid då en rad infektionssjukdomar oftast kulminerar. Virusen brukar härja fritt, inte minst bland de yngsta.
I fjol blev säsongerna för influensan och vinterkräksjukan ovanligt korta. Frågan är om de kommer igång alls i år.
De vanliga infektionerna bland svenska barn, och vuxna, håller nu historiskt låga nivåer. Varken vinterkräksjukan eller säsongsinfluensan har fått fäste än i Sverige, och aktiviteten för RS-viruset – som riskerar att göra små barn riktigt sjuka, med hosta, feber och andningssvårigheter – är fortsatt mycket låg.
Diana Bornstein är verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken i Sörmland. Hon är mycket glad å sina små patienters vägnar.
– I vanliga fall är det ju barnen som driver virusepidemierna i samhället. Hur kommer det sig att barnen just inte blir sjuka i covid-19? Det är intressant. I Sörmland har vi haft enstaka unga patienter med covid, vi har kunnat hantera dem på vår avdelning och de har skrivits ut efter några få dagar. Ingen har blivit allvarligt sjuk, vi har haft ett konstaterat fall med komplikationer i länet.
– RS-viruset däremot brukar drabba oss hårt vartannat år, och i år skulle vi ha haft väldigt mycket av viruset. RS borde ha fyllt kliniken med småpluttar som ligger och flåsar och kämpar mot segt slem, och vi hade satt in andningsstöd och sondmatning vid behov.
– Men, vi ser ingenting av det än. Inte heller någon vanlig influensa och väldigt lite magsjuka. Vår högsäsong ser helt annorlunda ut.
"I år hade vi väntat oss stora mängder av RS-viruset, som vid det här laget normalt hade fyllt kliniken med småpluttar som ligger och flåsar och kämpar mot segt slem" säger barmläkare Diana Bornstein.
Diana Bornstein uppskattar att akutbesöken för de minsta patienterna minskat med 30 procent jämfört med för ett år sedan. Och hon är övertygad om att detta är en klar följd av alla smittskyddsrestriktionerna under pandemin.
– Småsnoriga barn hålls hemma, alla har lärt sig att tvätta händerna noggrant, vi umgås inte så nära och inga spädbarn är med ute i affärerna. Det här gör att vi har "rätt" barn på akuten nu. Föräldrarna söker för rätt saker, och kommer inte till sjukhuset för att barnet varit förkylt i två timmar. De är bättre på egenvård, och jag hoppas vi behålla den här utvecklingen även efter pandemin.
Diana Bornstein är imponerad av hur Region Sörmland hanterat pandemin ur ett barnperspektiv.
– Barn- och ungdomskliniken har skickat läkare till covidvården som alla andra avdelningar, men för oss har det skett på frivillig basis. Vi har fått jobba på med vår verksamhet och har kunnat ta hand om barnen själva, de har flyttats från akuten till oss. Så har inte alla regioner jobbat.
Sörmlands smittskyddsläkare Signar Mäkitalo verifierar att infektionssjukdomarna som brukar peaka den här tiden på året också bland länets vuxna invånare hittills tryckts undan av covidrestriktionerna.
– Det visar att det fungerar med noggrann handtvätt, avstånd och att hålla små barn hemma vid minsta symptom. Barnsjukvården och barnhälsovården får ägna sig åt sitt viktiga arbete.
– Sen får vi se hur det blir när barnen får de här infektionerna i högre ålder. Man brukar säga att det är bra för immunförsvaret att få i sig virus som RS tidigt. Men efter förskolan har barn fått vaccin mot mycket, och brukar inte bli så sjuka.
Enligt Signar Mäkitalo har mer än 60 procent av länets invånare över 65 tagit vaccin mot säsongsinfluensan.
Enda kända utbrottet av vinterkräksjuka i Sörmland i vinter har skett på ett äldreboende i Eskilstuna.