Hösten 2015 var söktrycket hårt. Det statliga investeringsstödet var nytt och i Sörmland hoppades nästan 30 projekt få del av pengarna.
Ett år senare har efterfrågan på klimatbidraget mattats av, trots att stödet betraktas som framgångsrikt och regeringen vill utöka det med ytterligare 1,6 miljarder kronor. När Naturvårdsverket i december delar ut nästa omgång pengar finns blott nio sörmländska ansökningar med.
Minskad investeringsvilja är inte den enda sannolika orsaken. Flera av länets kommuner har redan åtaganden som har fått stödpengar.
– Vi är ett tiotal län som ligger i samma härad medan andra sticker ut ordentligt och har många ansökningar. Jag skulle gärna se att de var fler i Sörmland. Det är en utmaning att nå ut med den här möjligheten, särskilt till näringslivet. För att det ska bli fler åtgärder i länet, måste helt enkelt fler företag söka.
Det säger Emelie Österqvist, energi- och klimatsamordnare vid länsstyrelsen i Sörmland. Länsstyrelserna samverkar med Naturvårdsverket som ytterst beslutar om investeringsbidragen i det så kallade Klimatklivet.
Huvudsyftet med stödåtgärden är att uppmuntra till lokala åtgärder som konkret minskar utsläppen av växthusgaser som höjer temperaturen och rubbar klimatet.
Till detta har regeringen hittills avsatt 1,6 miljarder kronor. 929 miljoner har betalats ut till 500 åtgärder, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av ansökningarna.
Drygt 94 miljoner kronor har finansierat hälften av kostnaderna för 26 sörmländska klimatåtgärder.
Intresset bland företag, kommuner och andra aktörer i landet är fortsatt stort, enligt Klimatklivets nationella projektledare Nanna Wikholm.
– Den beräknade effekten av beslutade åtgärder är drygt 400 000 ton minskade utsläpp årligen, säger hon men betonar att takten för lokala åtgärder behöver öka.
Målet med Klimatklivet är nämligen 600 000 ton minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter per år. För att till 2020 nå dit genom lokala klimatinvesteringar, prioriteras sådana åtgärder som bedöms ge störst och mest varaktig minskning av utsläpp per investerad krona. I Naturvårdsverkets senaste prognos är det lika med 2,9 kilo utsläpp per krona.
Stödet grundar sig på den sökandes uppskattning av effekten. Hur säkra kan ni vara på att den blir vad ni betalar för?
– Vi försäkrar oss om att de använder de utsläppsberäkningar vi vill att de ska göra och gör egna kontrollräkningar. Eftersom vi har så pass många ansökningar kan vi också jämföra dem med varandra. Behövs det, tar vi hjälp av expertis utanför vår myndighet. Sedan vill vi att effekten redovisas löpande.
– Sådana åtgärder som vi bedömer att de kan genomföras utan stöd får avslag, säger Nanna Wikholm.
Satsningar som visat sig ge stor klimatnytta är särskilt sådana som minskar användandet av fossilt bränsle inom transportområdet. Emelie Österqvist önskar fler ansökningar från det sörmländska näringslivet om stöd till energikonvertering eller byten till klimatvänligare företagsfordon.
– Jag vill också gärna se fler ansökningar till mobility management-åtgärder som kan påverka vårt beteende och attityder till mer hållbart resande. Sådant är mycket intressant.