Ny statistik från Socialstyrelsen visar att allt fler kvinnor i Sörmland drabbas av problem med sköldkörteln. Under 2019 behandlades 6,7 procent av kvinnorna i Sörmland för underfunktion i sköldkörteln, medan siffran för hela riket var 7,6 procent. Bland kvinnor i åldern 20-39 år har förekomsten fördubblats, från 2,3 procent år 2006 till 4,5 procent år 2019 (siffror för hela riket).
– Siffrorna pekar på ett stort behov av forskning om varför sköldkörtelsjukdomar ökar så dramatiskt, inte minst hos unga kvinnor. Denna folksjukdom, som drabbar var tionde kvinna i Sverige, måste prioriteras högre, säger Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet.
Katarina Nydahl bor med sin man och tre barn i en villa i Mariefred. I samband med att hon väntade sitt tredje barn för tio år sedan fick hon problem med sköldkörteln, varpå hon började behandlas med Levaxin. Efter graviditeten satte man ut medicinen, utan uppföljning.
– Jag mådde gradvis sämre och sämre. Jag var trött, men trodde att det berodde på att jag sov för lite. Jag fick också högt blodtryck och problem med yrsel och domningar i armar och ben, säger hon.
Katarina Nydahl kontaktade vården på nytt och de fann att sköldkörtelvärdena åter var försämrade.
– Tyvärr möttes jag av dålig kunskap hos läkarna. En läkare sa till och med rakt ut att hen inte hade kunskap om sköldkörtelsjukdomar. Jag började äta Levaxin igen, men jag mådde efter ett år fortfarande inte bra. Till slut fann jag en läkare på en annan vårdcentral som förstod min problematik och kunde hjälpa mig, säger hon.
När en person drabbas av underfunktion i sköldkörteln innebär det att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Levaxin, som innehåller levotyroxin, ersätter de sjunkande nivåerna av T4 och omvandlas i kroppen till T3, vilket är det aktiva hormonet. Men det är inte säkert att behandling med Levaxin är tillräckligt för alla.
Så var det alltså för Katarina Nydahl. Men i och med att hon fick sin fjärde läkarkontakt inleddes en kombinationsbehandling av både läkemedlet Levaxin och Liothyronin, där det sistnämnda innehåller T3.
– Helt plötsligt började min hjärna fungera igen. Innan var jag som en bil som gick på kass bensin, säger hon.
Förutom rätt medicinering har även livsstilsförändringar spelat stor roll för hennes mående.
– Tidigare har jag alltid varit aktiv och en högpresterare. I dag försöker jag acceptera att jag inte kan köra på i samma tempo som förr.
Samtidigt hade hon önskat att hon fick bättre hjälp tidigare. Hon tycker att läkarna behöver få mer kunskap om sköldkörteln, framförallt inom primärvården, där de flesta får sin behandling. Själv är hon apotekare i grunden och utbildar sig nu till hälsocoach.
– Jag känner att det är viktigt att berätta min historia för att sprida kunskap till andra. Många lider i onödan och det behöver förändras, säger Katarina Nydahl.
I en rapport från 2018 slog Socialstyrelsen fast att det behövs ett kunskapsstöd till regionerna för att möta den stora ökningen av patienter och minska de stora variationerna i hur patienterna behandlas, men arbetet har ännu inte påbörjats.
– För att fler ska må bra bör regionerna införa vårdprogram och kvalitetsregister som ökar kunskapen om hur vården fungerar och kan förbättras, säger Anna Bergkvist.