Det var efter sommaren i fjol som landstingsrådet Thomas af Bjur (FP) drev igenom minskningen av antalet vårdplatser. Minskningen: 57 sängar, vilket innebar att avdelningar stängdes helt. Anledningen: pengar måste sparas.
Nu har länssjukvårdsnämnden med af Bjur i spetsen beslutat att nedskärningen blir permanent, trots långa vårdköer och stundtals brist på sängar.
- Den nya normalnivån är den vi har i dag och som vi klarar av att bemanna, säger han.
Thomas af Bjur menar att det inte finns pengar att hålla fler vårdplatser, trots skattehöjning. Dessutom finns inte tillräckligt med personal, fortsätter han.
Men Vårdförbundet är kritiskt. Färre vårdplatser har lett till ett mer ansträngt arbetsklimat, menar facket.
Landstinget bör fråga sig varför det är svårt att rekrytera, anser Anders Norén, vice avdelningsordförande på Vårdförbundet Södermanland. Sedan förra hösten, när 10 procent av sängarna försvann, har sjukskrivningarna ökat. Många sjuksköterskor har valt att säga upp sig.
- Våra medlemmar upplever att arbetsbelastningen är för hög, lönen släpar efter, arbetstiderna är tuffa, man orkar inte mer, säger han.
Som en direkt följd av att sängarna blivit färre har utlokaliseringarna av patienter ökat. Det innebär att patienter vårdas där det finns plats för dagen, inte på den avdelning där de egentligen behöver behandlas.
- För det första får patienten inte rätt vård, och för det andra skapar det en stor osäkerhet hos personalen, säger Ulla Jordán, Vårdförbundets ordförande i Södermanland.