– Det måste vara en bra balans mellan goda möjligheter att begära kameraövervakning och ett starkt integritetsskydd för den enskilda personen.
Det säger Susanna Kaevergaard, biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten. Hon leder utredningen av kameraövervakningslagen som regeringen tillsatte i höstas. Arbetet är nu inne i en intensiv fas. Senast våren 2018 måste en förändrad lagstiftning, synkroniserad med EU:s nya dataskyddsförordning, vara på plats.
Regeringen vill med utredningsuppdraget garantera att kameror kan användas där brott behöver bekämpas. Samtidigt får lagen inte urholkas. Den ska se till att integritetsintresset väger tyngre än vikten av övervakning.
Statsmaktens övertygelse är att kameror har en avskräckande effekt. Susanna Kaevergaard är väl medveten om tveksamheterna kring den förebyggande nyttan.
– Men när brott som visas inför kamera klaras upp får det verkan. Det visar att samhället ingriper och har därmed indirekt en brottspreventiv inverkan.
Utredningen tar avstamp i en bred kartläggning av hur kameraövervakningslagen fungerat och tillämpats sedan den infördes 2013.
Kaevergaard och hennes expertgrupp ska landa i flera författningsförslag som väntas påverka både möjligheten att ansöka om övervakning och länsstyrelsernas tillståndsgivning. Datainspektionen ska få mer tillsynsmuskler. Flera integritetsaspekter ska vridas och vändas.
Ett förväntat förslag blir att offentliga platser med en hotbild ska kunna övervakas även om inget brott har begåtts. Till skillnad mot i dag kan det bli aktuellt med anmälningsplikt för kameraövervakning i skolor och på arbetsplatser. Rättsläget för filmning från flygande drönare ska granskas. Sannolikt blir enklare att övervaka skogs- och lantbruksmaskiner som riskerar att utsättas för stöld.