År 2011 sa Åsa Kullgren (S) att man "vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren". De bekymmer hon refererade till var kostnadsökningar på 90 miljoner kronor inom sjukhusvården.
Men de "kraftfulla" åtgärderna har inte hjälpt. Kostnaderna har fortsatt stiga, nu med än större kraft.
Andelen personer som har mycket eller stort förtroende för hälso- och sjukvården i Sörmland är under riksgenomsnittet. Detsamma gäller de som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver (Vårdbarometern 2015), där ligger Sörmland också under riksgenomsnittet.
Samarbetet mellan landstinget och länets kommuner om utskrivningsklara patienter har brustit. Utskrivningsklara patienter upptar en hel avdelning.
Jan Grönlund är landstingets ytterst ansvarige tjänsteman. Han säger att han är bekymrad.
– Det är inget som är bra, vi får ingen kontinuitet i verksamheten. Men det här finns inte bara i Sörmland, alla brottas med samma slags problem, säger han.
Men riktigt så är det inte. Flera landsting har kortare vårdtider, kortare väntetider, lägre sjukfrånvaro (Östergötland till exempel 4,8 procent).
När sjuksköterskor på akutmottagningen vid Nyköpings lasarett med anledning av den krisartade arbetssituationen bjöd in honom till en träff nobbade han och skickade i stället hälso- och sjukvårdschefen.
Är du bakbunden av politikerna?
– Det kan jag inte säga att jag är. De är minst lika bekymrade som jag, svarar Jan Grönlund.
Den här granskningen ska ses i ljuset av landstingpolitikernas vision om att Sverige ska vara landets friskaste län år 2025.
För år 2015 redovisade landstinget ett resultat på plus 190 miljoner kronor.
Minst 100 färre vårdplatser
För fem år sedan hade landstinget Sörmland lika många vårdplatser (sängar) per 1000 invånare, som riksgenomsnittet. Vid senaste mätningen (2014) hade antalet minskat med 20 procent och placerade därmed Sörmland på bottenplats.
Antalet fastställda vårdplatser (barnsjukvård och psykiatrin ej inräknat) var 550 stycken på våra tre sjukhus (2010). Benämningen fastställda är trubbigt eftersom det inte säger hur många vårdplatser som de facto kan användas, bland annat beroende på personalstyrka. Antalet fastställda vårdplatser i dag, efter neddragningen som beslutades år 2011, är 510.
Men antalet disponibla vårdplatser är betydligt färre 412. Mälarsjukhuset har 223, Nyköpings lasarett 127, Kullbergska sjukhuset 62.
Och vad betyder det här? Jo, till exempel att färre operationer kan genomföras, vilket gör att landstinget tvingas betala pengar till annan vårdgivare, som i stället utför operationen. Färre får vård på länets sjukhus.
Men är det så? Nja, samtidigt har landstinget flest överbeläggningar i hela landet (mätning från december) och allra mest på Mälarsjukhuset. Detta ska samtidigt ses i ljuset av att många patienter som är färdigbehandlade ligger kvar på sjukhusen.
Hyrpersonalkostnaden stiger
År 2011 sa den ledande politiska landstingsmajoriteten att kostnaden för hyrpersonal skulle halveras. Men den har fortsatt stiga. År 2012 landade kostnaden på 90 miljoner kronor.
I fjol stannade kostnaden på 169 miljoner kronor.
Den absolut största delen av kostnaden är vakanta läkartjänster, men en allt större del av kostnaden är numera vakanta sjukskötersketjänster.
Samtidigt ökar kostnaden för köpt vård, det vill säga vård utanför länet. Det kan röra sig om högspecialiserad vård, fritt vårdval eller inom vårdgarantin.
Under 2014 gjordes en riktad satsning för att förbättra tillgängligheten och ett större antal patienter skickades till andra län för vård.
Men kostnaderna fortsatte ändå stiga under fjolåret. På två år har landstingets kostnader för köpt vård stigit med 127 miljoner kronor. Den dyraste patientens vård 2015 kostade landstinget 4,6 miljoner kronor.
Tillgängligheten för patienter har minskat. 67 procent av patienterna inom specialistvården får besökstid inom 60 dagar (i Östergötland är det 80 procent) och 60 procent opereras (Östergötland 73 procent), enligt uppgifter från SKL, februari.
Patienterna får trycksår
Färre vårdplatser gör ju inte att personalen får jobba mindre. Personalstyrkan har minskat på flera kliniker och avdelningar. Det leder till att den personalstyrka som är kvar får mer att göra när det är överbeläggningar (eftersom det saknas vårdplatser).
Patientströmmen har ju inte minskat, fler äldre och svårt sjuka behöver i dag vård.
Antalet patienter med trycksår (trycksår i huden uppstår ofta på grund av försämrad cirkulation, till exempel att patienten inte vänts i sin säng) kategori 2-4 är på Sörmlands sjukhus högst i landet, 15,3 procent (riksgenomsnittet 7 procent).
Och antalet anmälningar från anhöriga eller patienter till patientnämnden har ökat kraftigt. Det kan delvis bero på att en ny ett nytt räknesätt, men inte enbart. På fem år har antalet anmälningar om brister i vården, som patienter/anhöriga upplever, ökat med nästan 400 till 1 563.
– Många är också i dag mer insatta och vet mer sina rättigheter, säger Anna Wångmar, patientnämndens enhetschef.
Hur många anmälningar som beror på vårdplatsbristen går inte att utläsa.
Sjuktalen ökar
Sjukfrånvaron ökar trots insatser att minska densamma. I fjol var var sjukfrånvaron 6,2 procent. För fyra år sedan 4,4 procent. Personal vittnar om en allt tuffare arbetsbörda i takt med att vårdplatserna minskar och brist på personal, i synnerhet sjuksköterskor.
– Det är en jäkligt tung belastning på hela sjukhuset, säger Birgitta Barkne Nilsson, chef på akutkliniken i Eskilstuna.
På Kullbergska sjukhuset i Katrineholm efterlyser personalen arbetstidsförkortning för att kunna återhämta sig. Det är något som även personal på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett vill se.
De insatser som görs är bland annat:
Tidigare insatser i och med den nya rehabiliteringsprocessen, bättre stöd till chefer i rehabiliteringsärenden, utbildning till chefer i psykisk ohälsa och mobbing och trakasserier samt rehabilitering, nytt avtal med företagshälsovård, 160 utbildade hälsoinspiratörer på arbetsplatserna, friskvårdsbidrag, sömnskola har startat, fått stresshanteringshjälp.
Hur kommer Svealandsregionen påverka?
Regeringens utredare har sagt att Sörmland ska ingå i en ny Svealandsregion. Hittills är det bara Socialdemokraterna i länet som sagt ja till att gå vidare i processen.
Svealandsregionen skulle rymma 22 sjukhus (psykiatriska ej inräknade) och 14 akutmottagningar.
Är det rimligt med så många sjukhus och akutmottagningar? Finns det personal till det när det är brist på personal i dag?
I Sörmland har politikerna sagt att det ska finnas tre sjukhus, men samtidigt satsar man allt mer på mobila team och ambulanssjukvården i framför allt västra länsdelen.
Sörmland kan ingå i en Svealandsregion redan 2019.
Men närmare är hur landstingsledningen ska lösa sommaren. Sommaren är den tid då verksamheten går ner på sparlåga när personalen ska ha semester. Men tidigare somrar har vittnat om olika faser av stabsläge.
Hur ska det bli i sommar när sjuksköterskor slutar?
Antalet vårdplatser på Kullbergska sjukhuset kommer i sommar landa på 40-50 (förra sommaren var det 52).
Vem ska utföra vården?
Sjuksköterskebristen och oron över patientsäkerheten är stor. Elin Karlsson, läkare, vid kirurgkliniken på Mälarsjukhuset har larmat om att sjuksköterskor flyr kliniken. I dag har kliniken bara tolv vårdplatser mot 48 för fem år sedan.
Läkare och sjuksköterskor slutar på Kullbergska sjukhuset och bland personal på sjukhuset finns en oro över sjukhusets framtid.
På ortopedkliniken vid Nyköpings lasarett larmade läkare om att det kan lämna kliniken för att de får för lite operationsvana.
Vårdplatsenheterna på sjukhusen har under flera år brottats med personalbrist.
Men mest akut är nu läget på akutmottagningarna och i synnerhet på Nyköpings lasarett. Där har närmare tio sjuksköterskor sagt upp sig i protest mot en allt sämre arbetsmiljö med mycket hög övertid. Sjuksköterskor har larmat om att patientsäkerheten hotas.
Landstingsledningen har svarat med att ge vissa sjuksköterskor i genomsnitt 3 500 kronor mer i månadslön och en möjlighet att bli vårdledare.
– Det är inte vad vi vill ha hjälp med. Det behövs fler sjuksköterskor nu! säger sjuksköterskorna.
Birgitta Barkne Nilsson, på akutkliniken i Eskilstuna, säger att situationen är likartad med den i Nyköping.
Men satsningar på sjuksköterskornas löner i landstinget har skett. 2010 var snittlönen drygt 25 300 kronor, nu är den närmare 30 000 kronor.
Källor: Landstingets verksamhetsberättelser, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Vårdfokus, Dagens Medicin, Läkartidningen, verksamhetsberättelser från diverse regioner och landsting.