I november 2019 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) en omfattande rapport efter att ha kartlagt den fysiska aktiviteten hos skolbarn mellan 11 och 17 år i 146 länder. 81 procent visade sig ligga under WHO:s rekommendation på 60 minuters rörelse om dagen.
– Det är ett jätteproblem globalt. Något behöver ske för att inte de dåliga framtidsutsikterna ska besannas, säger Anna-Karin Lindqvist, universitetslektor på Institutionen för hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet.
Hon är en av dem som driver projektet "Aktiva skoltransporter", som syftar till att vara hälsofrämjande genom att få fler barn att cykla eller gå till skolan. Något som hon menar har minskat mycket de senaste årtiondena, för att nu ligga på en väldigt låg nivå.
– Vi menar att om man på allvar vill göra något åt folkhälsan så måste man tänka skolan. Man når tyvärr inte alla barn genom föreningslivet – men i skolan når man nästan alla barn. Grunden är promotion, eller främjande – vi försöker inte förhindra det onda. Vi jobbar inte mot inaktivitet, utan vi jobbar för aktivitet, säger hon.
Att valet föll på just transporten till skolan är att det finns flera vinster i det, dels bättre miljö och dels ökad trafiksäkerhet i form av mindre antal bilar kring skolorna, enligt Lindqvist.
En av grundbultarna i projektet är så kallad "gamification". Många föräldrar kan nog relatera till att deras barn har mycket skärmtid och ägnar stor uppmärksamhet åt telefonen. Anna-Karin Lindqvist menar att det är något som går att använda sig av.
– För dem är det inte teknik, utan en del av livet. Det går att bygga upp ett spelmoment i något som inte är ett spel, i det här fallet att gå till skolan. Till exempel genom att ge olika uppdrag och samla in poäng – att göra det roligare helt enkelt, säger hon.
Men så till den stora utmaningen. Hon poängterar att bilnormen i dag är mycket stark och att många föräldrar av välmening skjutsar sina barn till skolan.
– Barnen är inte problemet, de vill gärna gå och cykla. Problemet ligger hos föräldrarna som tänker: "Jag älskar dig, så nu skjutsar jag dig så kommer du fram tryggt och säkert." Det vi behöver göra är att ändra attityden till: "Jag älskar dig, nu får du gå."
Hon berättar att de i hälsoekonomiska beräkningar kan visa att samhället sparar tio kronor för varje kilometer ett barn cyklar i ett livsperspektiv.
– De här vinsterna kanske görs på 30 års sikt. Det här handlar om att folk inte får hjärtinfarkt eller benskörhet. Det är jättetungt för politiker att ha det perspektivet, med tanke på att de flesta kommuner försöker få årets budget att gå ihop. Men för samhället är det väldigt lönsamt, säger hon.
På läns- och kommunnivå, däribland i Sörmland, finns redan insatser på plats för att få fler barn i rörelse. 2018 fick Riksidrottsförbundet i uppdrag av regeringen att sjösätta ett projekt för mer rörelse i skolan, vilket fick namnet "Rörelsesatsning i skolan".
– Vi hade faktiskt ett möte med dem förra veckan, och kommer inleda ett samarbete. De har inkluderat aktiva transporter i sitt koncept, men inte riktigt fått till det. Och vi behöver samtidigt nå ut till fler kommuner, säger Anna-Karin Lindqvist.