Höga halter av gift från brandskum i sörmländska uttrar

Uttern är på frammarsch i Sverige och inte minst Sörmland. Men ett nytt orosmoln har dykt upp: Höga halter av det numera förbjudna ämnet i brandsläckningsskum, PFOS, har hittats i döda uttrar.

6 augusti 2019 04:30

För ungefär 30 år sedan höll uttrarna på att dö ut i Sverige. Miljögiftet PCB gjorde att uttrarna inte kunde få ungar och det fanns extremt få kvar. I ett projekt i början av 1990-talet hämtades uttrar från Norge och planterades ut i Sörmland. De hade sändare i magen för att forskarna skulle kunna följa dem. Det kan vara en del av förklaringen till att utterpopulationen fortfarande är stor i Sörmland jämfört med andra län.

Sedan PCB förbjöds har dock uttrarna återhämtat sig och i dag finns uttrar över hela landet. De har kommit tillbaka till flera platser där det inte har funnits utter på 50 år. Och numera finns uttrar till och med längs med Sörmlandskusten.

– Det var ovanligt fram tills för några år sedan. Den försvann först vid kusten där det fanns högst halter av PCB. Det är först på senare år som den har kommit tillbaka och den kan leva jättebra i havet också, säger Anna Roos, utterexpert och biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Men ett nytt orosmoment har upptäckts. 2004 dödades en utter i trafiken vid Sunds Herrgård i Katrineholm. Den visade sig ha skyhöga halter av PFOS i levern.

PFOS är ett så kallat perfluorerat ämne som är skadligt för både djur och miljö. Ämnet är skapat av människan och finns inte naturligt i miljön. Det är mycket stabilt vilket gör att det troligen inte bryts ner alls. Just PFOS är numera förbjudet, men har tidigare använts i bland annat brandsläckningsskum och hittas därför ofta i närheten av gamla brandövningsplatser. Trots att det är förbjudet har halterna som hittas i utter inte minskat.

– En av de högsta halterna som har hittats i hela Sverige är från en utter i Sörmland. Det är lite oroväckande, säger Anna Roos.

När hon har studerat halter av PFOS och andra perfluorerade ämnen har det visat sig att så många som varannan utter i Sörmland har förhöjda halter av PFOS . Studierna görs av döda uttrar. Alla som hittar en död utter ska meddela polisen, eller museet direkt, och det döda djuret skickas in dit för provtagning och forskning, bland annat av miljögifter.

– Vi tar prover på muskler, lever och njure och lägger i frysen. På så sätt kan vi analysera miljögifter från början av 1970-talet och jämföra med i dag, säger Anna Roos.

Museet uppmanar också allmänheten att rapportera in levande uttrar på museets hemsida.

Statens vilt

Utter är ett av de djur som ingår i statens vilt. Om de påträffas döda i naturen ska det rapporteras till polisen som transporterar vidare det döda djuret till Naturhistoriska riksmuseet.

Andra djur som ingår är bland annat varg, björn, lo, tumlare, örnar, berguv, fjälluggla och stork.

Arterna bedöms ha särskilt högt naturvärde och är dessutom i riskzonen för illegal jakt.

På Naturhistoriska riksmuseet undersöks de döda djuren och organ- och vävnadsprover sparas i museets miljöprovbank.

Ungefär 75 procent av de uttrar som skickas till Naturhistoriska riksmuseet har dött i trafiken. Ganska många har dött av drunkning när de har fastnat i fiskeredskap.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Annika Clemens