Efter flera långa gymnasieår är det äntligen dags att ta studenten. Många ser fram emot ett rejält firande. Först en bal och kanske flera fester under slutet av terminen. På själva studentdagen champagnefrukost, utspring till väntande släktingar, flakåkande, bli upphämtad i en häftig bil, mottagning med cateringmat och sedan fest på kvällen. Allt i nya tjusiga kläder, med studentskylt, specialbeställda ballonger och kanske en del alkohol.

Notan för hela kalaset kan bli i princip hur lång som helst. Svensk handel uppskattar att Sveriges studenter ökar omsättningen i handeln med runt två miljarder kronor i maj och juni.

– Studenten är väldigt dyr överlag och det kostade nog lite mer än jag trodde.

Det säger Kajsa Olovsson, som tog studenten från Duveholmsgymnasiet i Katrineholm förra året.

Hon pratade med sina föräldrar om kostnaderna och de bestämde sig för att dela på utgifterna.

– Jag hade extrajobb så jag betalade alla aktiviteter, de "roliga" sakerna, själv. Sedan delade vi på kostnaden för kläder och skor. Jag skrev en lista med allt jag behövde, sedan frågade jag föräldrarna innan jag beställde.

Hur stor totalkostnaden för hennes student blev vet hon inte riktigt, men hon konstaterar att man behöver mycket hjälp av föräldrarna.

– Det kan lätt dra iväg och bli mycket pengar, säger hon.

Förutom kläder och mottagning, tillkommer exempelvis kostnaden för att hyra ett lastbilsflak som hela klassen ska åka på.

– Några valde att sälja kakor för att få ihop pengar, men ingen i min klass ville engagera sig i det, så vi betalade flaket själva. Men vissa börjar redan i ettan att förbereda sig för att kunna betala flak, ljud och vakter.

Just att vara förberedd är ett av Kajsa Olovssons bästa tips till blivande studenter.

– Man måste vara ute i god tid. Börja gärna titta på kläder redan i början av trean för att slippa betala fullt pris i slutet av vårterminen. Jag köpte olika saker olika månader för att slippa betala en klumpsumma.

Ett annat tips är att satsa pengar på det som verkligen känns viktigt. För Kajsas del handlade det om studentmössan, som hon smyckade med ett betydelsefullt citat och färger som matchade resten av klädseln.

– Vi har mössan på oss bakochfram under en månad innan avslutningen och den är verkligen en symbol för studenten. Jag har den kvar som en dekoration på mitt rum och ser den varje dag.

Andra tips är att spara in pengar på mottagningen.

– Man måste inte ha dyr catering utan det räcker med fika. Vi studenter är oftast väldigt trötta på mottagningen. Själv gick jag och duschade och sov en stund medan gästerna var där.

För den som vill ha lite mer professionell ekonomisk rådgivning kring studenten, finns flera vägar att gå. Bland annat kan man vända sig till kommunens konsumentrådgivning.

Pernilla Ek är konsumentvägledare för Nyköping och Trosa kommun. Hon tycker att det är viktigt att utgå från sin egen ekonomi när man planerar för studenten.

– Det är lätt att hoppa på allt som dyker upp. Ofta är marknadsföringen aggressiv och grupptrycket kan vara starkt.

För att undvika att kostnaderna drar iväg rekommenderar hon att göra en budget och att vara prismedveten.

– Det är viktigt att ställa sig frågan vad det får kosta för just oss. Att sätta sig ner med sina föräldrar och rangordna värdet av allt man vill köpa och prioritera vilka utgifter som är viktigast.

Ett exempel är studentmössan. Ett måste för de flesta studenter, men den kan kosta alltifrån någon hundring till flera tusen, beroende på modell och personlig utformning.

– Mössan används ju bara en gång, säger Pernilla Ek.

Karin Pettersson är privatekonom på Sörmlands Sparbank i Katrineholm och är inne på samma linje gällande budget.

– Studenten kan kosta hur mycket som helst. Det är viktigt att utgå från sin egen ekonomi och sätta ramarna.

Hon tycker också att det är viktigt att den blivande studenten involveras i diskussionen om ekonomin så tidigt som möjligt.

– Låt dem bli delaktiga och medvetna om vad det kostar och hur mycket pengar man har att röra sig med. Kanske kan de också bidra lite själva med symbolisk summa.

Karin Pettersson är också inne på att inte allt behöver köpas nytt.

– Kläder kan man kanske låna eller ärva av syskon eller kusiner.

Även om det kan vara möjligt, så rekommenderar hon inte att man lånar pengar till studentfirandet, utan sparar ihop i förväg och löser firandet efter sina egna förutsättningar.

Många föräldrar eller släktingar vill ofta ge studenten en present i form av pengar. Då finns det bättre alternativ än att swisha eller ge sedlar i ett kuvert, menar Karin Pettersson.

– Sätt hellre in pengarna i en fond, då ger de värdetillväxt, säger hon.

Konsumentvägledaren Pernilla Ek påminner om en annan detalj som riskerar att ge ett ekonomiskt bakslag för den som inte ser upp. Det handlar om klassens hyra av gemensamt studentflak, något som kan kosta åtskilliga tusenlappar.

– Det är viktigt att tänka på att 18-åringar själva får ingå dessa avtal. Och den som har skrivit på är personligen ansvarig för att avtalet hålls.

Hennes råd är att noga läsa på vad som skrivs under så att man vet vad man förbinder sig till.

– Jag har hört tråkiga historier om elever som stått ansvariga för hyran av fordonet. Sedan har klassen bokat ett billigare alternativ och eleven fått stå ensam med kostnaden.

Flera firmor som hyr ut studentflak kräver underskrifter av flera i klassen, av säkerhetsskäl.