Att vara tilldragande och attraktiv är viktigt i dag. Men varför är det så – och har det till och med passerat en gräns för vad som är sunt? Vi fick en pratstund med forskaren Birgitta Meurling som bland annat forskat om och varit redaktör för en bok om ätstörningar och om hur idealet för kvinnokroppar ändrats över tid.
Varför är det så viktigt att vara snygg?
– Om man lever i ett samhälle där skönhet premieras så vill man gärna tillhöra gruppen som får positiv bekräftelse. Men vi påverkas också av sociala medier, reklam och popstjärnor ... Som ung vill man gärna efterlikna dem man beundrar, till exempel.
I tonåren kan det vara ett sätt att signalera grupptillhörighet. Ser man inte ut som de andra riskerar man att bli mobbad.
Men allt i vårt utseende går inte att påverka. Vissa undersökningar visar att längre människor är mer framgångsrika än korta; de får lättare en viss typ av jobb. En människa som ser frisk och vältränad ut och som ser ut att må bra, sänder också positiva signaler vid ett första intryck.
Bryr vi oss mer om utseendet nu än för tio år sedan?
– Det har blivit ökad fixering vid det yttre, ja. Men det började inte för tio, femton år sedan utan det började tidigare än så.
Intresset för skönhet fanns redan i antiken, berättar Birgitta och vi i västvärlden har i dag både tid och råd att lägga ner pengar på skönhet. Social välfärd kombineras med att vi matas med reklam, bilder i sociala medier och populärkultur med olika ideal.
– Jag gissar att intresset ökar även framöver eftersom samhället är så fokuserat vid det yttre.
Går vi hundra år tillbaka i tiden när religionen hade större plats i våra liv var kyrkans budskap att vi skulle pyssla om våra själar framför vårt yttre. Man skulle vara strikt och avskalad, inte fåfäng.
– Skönhet på den tiden hängde ihop med vilka som hade råd. Kungligheter, adelsfamiljer och välbeställda har alltid konsumerat mycket.
På 1700-talet fanns till och med överflödesförordningar mot lyx – man fick helt enkelt inte leva hur flott som helst.
– I dag har vi ett brett mellanskikt i samhället som har råd att fixa sitt yttre. På så vis har det spritt sig till flera lager.
Varför är vi fortfarande kluvna till att berätta om vi fixat något, till exempel opererat brösten?
– Det finns en tillvänjningsperiod. När det gäller bröstförstoringar så handlar det till viss del om att många tycker det är märkligt att man satsar så mycket pengar på operativa ingrepp som inte behövs.
Birgitta säger också att om en företeelse sprids och blir vanligare så vänjer man sig vid det och dömer inte så hårt. Kanske är operativa ingrepp mer okej om tio-tjugo år när fler gör dem?
Vilka kvinnoideal har vi i dag?
– Från 1960-talet och fram till nu gäller att kropparna är slanka, nästan androgyna, långa och smala. Det gäller att se lagom vältränad ut.
Vi ska också se unga ut så länge som möjligt. På 50- och 60-talen blev kvinnor "tanter" vid 40 år och försåg sig med kappa och hatt.
– Det ungdomliga idealet har också spritt sig i flera åldersgrupper. Små flickor har till exempel börjat klä sig som små vuxna med tighta toppar, något som också debatterats.
Finns en gräns för när man vill se yngre ut än man är?
– När en äldre person vill se ut som 25-30 men hon eller han inte riktigt har lyckats. Då kan det uppfattas som patetiskt och ett krampaktigt försök att vara ungdomlig.
Birgitta kan tänka sig att många fram till åtminstone 50-årsstrecket känner att de kan klä sig ganska ungdomligt om de har en figur som tillåter det.
Skönhetsidealen varierar både kulturellt och över tid. Rubens konstverk från 1600-talet och Anders Zorns målningar från början på 1900-talet lyfter fram den mulliga kvinnokroppen.
– I tider när folk har svårt för att äta sig mätta kan en fyllig kropp vara eftersträvansvärt, för det betyder att man har råd att äta. Anorexia nervosa finns ju inte i tider eller i kulturer där delar av befolkningen svälter.
Är det för mycket fokus på utseende i dag?
– Eftersom jag jobbat med läkare och vårdvetare som arbetar med unga människor med ätstörningar som anorexia nervosa, en sjukdom som i och för sig har flera orsaker, så vet jag att folk påverkas av budskapen runt omkring sig.
– Om man tycker att man behöver banta fast man inte alls behöver det och fastnar i ett ätstörningsbeteende, då har det gått för långt.