Helena Andersson Åkerberg älskar att jobba med privatpersoner. "Det är sån utmaning. Man gör ljuset till någon som verkligen bryr sig och ska leva i det", säger hon.
– Utan ljus så dör vi och med fel ljus kan man förstöra både livsmiljö, trivsel och välmående totalt, säger Helena Andersson Åkerberg.
Hon är ljusarkitekt och arbetar med att ljussätta allt från offentliga byggnader och utemiljöer till privata hus. På sin meritlista har hon uppdragsgivare från hela landet och även internationella namn, men en stor del av arbetet utförs från hemmet i Årdala. Och det är där hon hittar kraft och inspiration.
– När jag får idétorka tar jag hundarna och går ut. Så fort jag ser ljuset som faller mot bladen eller skapar ett ljus som jag aldrig har tänkt på, så går jag in i ett mentalt lugn och allt bara faller på plats, säger Andersson Åkerberg.
Hon beskriver landsbygdens lugn och närheten till stan som det bästa av två världar. Pandemin har dessutom haft positiv effekt på hennes verksamhet, som har öppnats upp ännu mer internationellt. Just nu arbetar hon bland annat med en fransk vingård och en privatbostad i Spanien.
– Det har blivit extremt enkelt att sitta hemma och jobba med datorn. Nu jobbar jag med mer internationella projekt för att man har insett att man inte behöver vara på plats.
Med en pappa som var teleingenjör, en elektrikerbror och kanske framför allt med en vilja om att ta sig an den svåraste utmaningen hon kunde komma på, valde Helena Andersson Åkerberg den fyraåriga tekniska linjen med inriktning på elkraft när hon skulle börja gymnasiet.
Men att vara ute på byggen var tungt, både fysiskt och psykiskt. Snart nog började hon fundera på hur hon skulle kunna använda sin kunskap på ett annat sätt.
– Då insåg jag att det som var roligt var att hitta rätt lampor. Inte att bygga eller dra linjer på pappret.
På den tiden fanns inte yrkestiteln ljusarkitekt, men i dag är hon just det. Och sedan 20 år tillbaka driver hon eget företag.
När det anrika rådhuset i Stockholm skulle göras om, gjordes flera misslyckade försök att få till ljuset i entréhallens kryssvalv.
– Till slut frågade de mig om jag kunde hitta en lampa som kunde lysa uppifrån och ner så det blev bra, men jag sa att det går inte, ni måste vända på det. Det slutade med att jag fick rita om allt ljus för hela rådhuset, säger hon.
Friends arenas omkrets är omkring 1,2 kilometer. Helena Andersson Åkerberg var på plats två nätter i juli för att säkerställa att alla lampor var rätt riktade.
På liknande vis gick det till när hon fick det prestigefulla uppdraget att skapa belysningen på Friends arena i Solna. Där var produktionen redan i full gång och delar av fasaden var på plats, när man insåg att planen för ljussättningen inte skulle fungera. Det skulle inte finnas tillräckligt med utrymme att underhålla lamporna när de väl var på plats innanför den plåt som omger byggnaden, bara en halvmeter framför väggen. Men Helena Andersson Åkerberg tog fram ett sätt att fästa lamporna i en rand längst ned och högst upp och ändå kunna ljussätta hela den höga väggen.
– Vi var på plats hela två hela nätter för att få ljuset precis rätt, berättar hon.
I dag kan arenan lysa i en rad olika färgkombinationer. Det finns en speciell färgserie för olika tillfällen och en blinkande effekt för när det blir mål under exempelvis fotbollsmatcher.
Närmare hemmaplan har Andersson Åkerberg ljussatt Flens och Forssa kyrka, både in- och utvändigt. I Mellösa har hon gjort det invändiga ljuset.
– De hade för dåligt ljus. Prästen syntes inte, kören kunde inte läsa sina noter och publiken kunde inte läsa sina psalmböcker, säger hon.