Kommunfullmäktige gav i juni i år barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda hur kommunens skolstruktur ska se ut i framtiden. I går kom förvaltningens svar vårdnadshavarna till del – Ekbackens skola och Kyrkskolan bör läggas ner.
Det var inte svaret barn- utbildning och kulturnämndens ordförande Roger Tiefensee (C) hade väntat sig.
– Att lägga ner skolorna var inte riktigt med i utredningsdirektiven. Förvaltningen pekar på att det är en ekonomisk utmaning att ha de kvar men från politiken har vi ingen tanke på att lägga ner landsbygdsskolorna. Det är förvaltningens uppgift att se strikt på de resursfördelningar vi har och de ser inte att det funkar men vi tittar på hur vi kan omprioritera, säger han.
Ekbacken är en F-6 skola men sedan Europaskolan öppnade i Malmköping finns det inga mellanstadieelever kvar.
– Det är egentligen samma förslag som fanns för två år sedan. Framför allt har Europaskolans inträdde haft betydelse och formellt sett är Ekbacken en F-6 men i praktiken redan en F-3 skola. Vi erbjöd att ha kvar den men föräldrarna har gjort ett val och en efter en har de droppat av, säger Roger Tiefensee.
Förutom 100 procent av Ekbackens 4-6-klassare valde även 82 procent av Malmaskolans mellanstadieelever den nya Europaskolan.
Politikerna vill i stället för nedläggning göra om Ekbacken till en F-3 skola även på pappret.
– Vi vill lyfta upp förskolan Sparven till entrévåningen tillsammans med ett till tre och göra en enplanslösning med ett nära integrerat fritids. Skolans lokaler har alltid varit bra men för stora. På F-3 skolan finns det 39 barn så det blir en liten skola men fritids är nästa lika många så totalt rör det sig om 70 barn, säger Roger Tiefensee.
Om nedläggningsförslaget går igenom får barnen från Ekbacken åka till Malmköping och Mellösabarnen till Bruksskolan i Hälleforsnäs.
– Förvaltningen har tittat på våra förslag också men förordar dem inte. Men det är vi i politiken som fattar beslutet och vi jobbar vidare med de alternativa förslag som finns beskrivna, säger Roger Tiefensee.
Han var på plats i matsalen på Ekbackens skola tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningens chef Lena Furén och informerade vårdnadshavarna. Precis som under tisdagens möten i Mellösa och Hälleforsnäs fick de svara på en mängd frågor från oroliga åhörare och kritiken haglade.
Någon undrade hur man kan lita på Flens kommun när det gäller utbildning och det bästa för barnen. En av vårdnadshavarna var besviken på att kommunen inte gjort något åt elevflykten tidigare.
– Ni hade chansen i våras då vi satt här. Jag har fortfarande inte fått frågan varför min dotter går på Europaskolan och inte på Ekbacken. Vi öppnade oss och gav er chansen när det var 75 procent som lämnat och vi ville tillbaka men ni gjorde ingenting, ingen från lärarkåren eller Lena Furén, sa han.
Kärnan i mycket av kritiken kan spåras tillbaka till skolprojektet. Flera var missnöjda med att kommunen inte valt att satsa på de mindre samhällena och inte bara vad gäller skolan utan också samhället i stort.
– Varför ska man tvinga barn att åka till Flen när man lika gärna kan skjutsa dem hit? sa en åhörare.
Samsyn rådde också kring att Europaskolans etablering i Malmköping beror på ett misslyckat skolprojekt.
– Ni som satte igång skolprojektet, ni binder ris åt egen rygg och har gjort att Europaskolan kom in och ni är naiva om ni tror att inte ännu fler elever kommer att försvinna. Det kommer skapa mycket problem åt kommunen, sa en förälder.
Lena Furéns budskap var tydligt.
– Som tjänsteman ser jag bara ett alternativ och det kan vara hårt att säga men vi kan inte ha en skola här med dessa ekonomiska förutsättningar. Jag kan inte uppfylla skollagens krav.
Inför valet i fjol gjorde Centerpartiet skolfrågan och kampen för att bevara skolorna på landsbygden till sin stora hjärtefråga. När de nu sitter i majoritet tillsammans med Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan det ändå bli motsatt resultat.
– Det är lite tufft men som ordförande för nämnden måste jag jobba för helheten och inte bara föra en politik för landsbygdsskolorna, säger Roger Tiefensee som håller med om att en nedläggning skulle påverka båda Mellösa och Sparreholm.
– Absolut påverkar det men om vi har en skola måste vi också kunna garantera att den håller en bra kvalité, annars lurar vi oss själva, säger Roger Tiefensee.