Hotade malar id-märks för studier

– Malen är Sveriges coolaste fiskart. Jag vill veta allt om den här fisken, säger Rickard Gustafsson, biolog på Sportfiskarna.

Med van hand plockar han i mätutrustning och baljor i båten tillsammans med praktikanten Fredrik Andersson. Men det är ingen nöjesfisketur duon ska ge sig ut på i sensommarvärmen. Arbetet med att mäta, väga, ta genprov och id-märka malar har pågått sedan 2007 och vartannat år utförs provfisket under en vecka. Metoden är standardiserad och sker på uppdrag av länsstyrelsen.

Ett litet mikrochip, likt de man märker sällskapsdjur med, sätts in i buken på fiskarna som fångas. Syftet är att undersöka malbeståndet över tid för att se hur reproduktion, rörelsemönster och tillväxt ser ut.

– Vi har märkt flera hundra, men det är inte många som fångas igen. Genom återfångster kan vi få viktig information om tillväxten för arten, säger Rickard Gustafsson.

Han är uppväxt i Sparreholm och Båvens böljande vatten känns som hemma när han styr ut mot ryssjorna, en slags strutformad bur. Malen är rödlistad och fredad enligt fiskelagen och den som av misstag får en mal på kroken måste snabbt släppa tillbaka den i vattnet.

– Känslan är att antalet malar ökat de senaste 15 åren.

Det tidskrävande arbetet med att vittja 50 ryssjor tar många timmar. Bur efter bur plockas upp i båten och rensas från småfisk och en och annan kräfta. Plötsligt sprattlar det till ordentligt och en slemmig mal plockas ur nätet. Scanningsutrustningen visar att den redan är chipmärkt och har ett nummer. Fisken mäts och vägs innan den åker i sjön igen. I samma område fångas snart två till.

– Det är lika spännande varje gång, säger Rickard Gustafsson.

I en båt intill sitter Helena Herngren som är koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsen i Södermanland, som beställt provfisket.

– Malen är en av de fiskarter som vi jobbar mest med. Men det finns problem med metodiken för vi tror att det finns mer mal än vad vi hittar.

De senaste åren har malar som lever under gungfly upptäckts, tack vare en ny teknik för undervattensfilmning.

– Det har troligtvis funnits malar i hela Nyköpingsåns sjösystem tidigare, men dammarna gör att fiskarna inte kan röra sig mellan vattendragen, säger Helena Herngren.

På lördag förmiddag, 31 augusti, står hon tillsammans med Rickard Gustafsson utanför Fabriken i Sparreholm, för att allmänheten ska få en chans att lära sig mer om Båvens jättefisk och kanske se en mal på nära håll.