I slutet av november blev försäljningen av Johannisdal klar. Förmedlingen sköttes av Svensk fastighetsförmedling i Flen.
– Jag stod där bakom kassan och bara kände, "this is it". Jag såg mig själv, jag såg kunden, jag såg mig servera. Det var samma känsla som när jag reste till sverige första gången, i februari 2007. Jag kommer ut från Arlanda och är på väg in i en taxi, det är vinter och jag blickar ut över fälten och bara vet – här ska jag bo, minns Petruta Mirela Dobre.
Hon och maken Eugene Temnikov bor sedan tio år tillbaka i Skebokvarn och häromveckan köpte de det tidigare bed and breakfast-kaféet, Johannisdal, utmed väg 53.
Projektet kommer de att fasa in stegvis i sina liv. Båda arbetar för tillfället med IT på ett större företag i Södertälje – även om hemmet i Skebo har blivit deras arbetsplats på heltid sedan pandemin svepte in för knappt två år sedan.
– Vi tar över den första mars när säsongen inte är helt igång, så vi har några månader på oss att komma igång, så när sommaren kommer ska vi vara helt "up and runing", förklarar Petruta Mirela Dobre innan maken lägger till:
– Tanken är att vi inte ska sluta med våra jobb på en gång, vi börjar med det här som en hobbyverksamhet, vi har ju lån, räkningar och tre barn att tänka på.
Idén om att driva något eget har visserligen funnits i bakhuvudet under en lång tid, men efter fjolårets semester kände de båda att det var svårare än vanligt att gå tillbaka till jobbet. Med ens började de finkamma marknaden efter bed and breakfasts-verksamheter, kaféer och motell med ett kikarsikte som sträckte sig ända ned till Östergötland. När Johannisdal väl dök upp var känslan att saken var avgjord och drömmen nära.
– Det är spännande, skrämmande och nytt. Idag är vi en del av ett stort företag och styrs av allting ovanför. Nu kan vi prova, testa och har frihet att ta egna beslut, säger Eugene Temnikov.
Att Petruta Mirela Dobre har en personlighet fylld av både snack och verkstad är inte heller en nackdel när drömmar ska till att besannas.
– Jag tycker om bra service, det är viktigt för mig. Varje gång vi går någonstans är jag kritisk: över vad man får och vad man betalar för. Det måste finnas en balans Och när det inte är det, så tänkte jag alltid att jag kan göra det här bättre själv, säger Petruta med ett leende.
Det första året ser de båda som ett provår , utan större förändringar mot hur verksamheten tidigare har sett ut. I fortsättningen är däremot planen att bara låta fantasin och besökarnas vilja sätta gränserna.
– Det är en plats med historia. Det lockar att ta över och fortsätta med något som funnits så länge, säger Eugene Temnikov, för att sedan lägga till:
– Men det är också viktigt för oss att förstå vad som behövs på just den platsen.
Johannisdal utmed riksväg 53.
Trots att de båda känner en oro över att Johannisdal skulle kunna gapa tomt framöver, har de likväl långsiktiga planer på att gå ned i tid från sina nuvarande arbeten och lägga mer av den på Johannisdal. Förhoppningar om att lyckas locka in 53:ans bilister och mer långväga gäster är inget de saknar.
Dels för att de tror hemestrandet och viljan att upptäcka Sverige snarare än uttalandet kommer att hålla i sig framöver, och dels för att makarna är beredda att göra vad som krävs.
– Våran styrka är att vi inte har en frusen vision, vi är flexibla. Det finns alltid någonting som kunder behöver, man måste bara lyssna och identifiera det, säger Petruta Mirela Dobre.