Med händerna kring den varma tekoppen berättar Lovis Jacobsson om den personliga resan som slutade i ett namnbyte och en omdefinierad könstillhörighet.
– Jag som person har mognat i mig själv och till slut insåg att namnet Erik stod för något jag inte identifierade mig med.
Hen upplever att den egna könsidentiteten är självklar för de flesta och sällan ifrågasätts. I Lovis Jacobssons fall blev det allt tydligare ju längre åren gick, att den traditionellt maskulina rollen – och kostymen – skavde. Att omvärldens antaganden kopplade till kön inte matchade den egna upplevelsen.
För två år sedan bytte hen pronomen och för ett år sedan blev Erik alltså Lovis.
– Lika mycket som det kanske kan kännas befriande att som man ha en garderob som förväntas bestå av skjortor, t-shirts och jeans så var det väldigt begränsande för mig. Det var egentligen där min resa började.
Lovis, som är skolad musiker från Kungliga musikhögskolan i Stockholm och van att uttrycka sig genom det visuella, började helt enkelt experimentera med det budskap som kläder och andra attribut skickar.
– I det utforskandet kunde jag känna att det här är något mer än att jag vill vara normbrytande i mina kläder. Det stärkte min identitet där jag tydligt inte känner mig som en man.
I dag är Lovis föredragna pronomen hen, men även hon går bra.
– "Transperson" är ju ett form av paraplybegrepp som innefattar allt som inte är cis (vilket betyder "på samma sida" och används för personer som identifierar sig som det kön man är född som, red. anm). Min underrubrik är ickebinär.
Det betyder att Lovis varken ser sig som man eller kvinna.
– Min nästa underrubrik skulle vara att jag är transfeminin; en transperson som uttrycker mig feminint men som inte är kvinna.
Lovis arbetar främst med musiken och spelar bland annat i trion Västanvinden. Utöver det jobbar hen även på föräldrarnas Sigridslunds kafé och är glad för den familjära stämningen som genomsyrar verksamheten.
– Jag står mest bakom kassan och även om jag tror att de flesta som öppnar ögonen ser att jag är en ickenormativ person så är det liksom inte en grej här. Varken jag eller någon annan behöver fokusera på det.
Trots att Lovis upplever att man alltid förhåller sig till normer – även när man väljer att gå emot dem – så känner hen sig mer som sig själv i dag än tidigare.
– Jag känner mig mer ärlig mot mig själv och mot andra angående vem jag är. Mer fri!