Svampsäsongen inleddes med ett brak. Svampkunniga firade och talade om mer svamp än de kunde ta reda på. På vissa håll ska de tidiga kantarellerna ha haft ett rekordår, men riktigt så bra var det emellertid inte i Sörmland. När värmeböljan kom skrumpnade fruktkropparna ihop och skogens guld sinade.
– Jag skrattar och jublar av lycka för varje skur som kommer, men det kan inte komma för mycket regn, vi behöver värme också. Då kan det snart bli en riktig svampexplosion i Sörmland, säger mykologen och svampentusiasten Patrick Björck från Sparreholm.
I regnet spår han stensopp i mängder redan de närmsta dagarna. De tunna trattkantarellernas fruktkroppar torkar fort, men regnet ger gott hopp om hösten.
Kantarellerna tar ett par veckor på sig. Det bästa är att låta dem vara tills de växt till sig, tycker Patrick Björck. Stensopparna norpar han tidigt, innan insekterna varit framme.
– Få som är så överdrivet griniga som jag är i skogen. Oftast väljer jag stensoppar stora som champangekorkar. De andra lämnar jag till mindre kräsna, igelkottar och ekorrar, säger han och fortsätter:
– Jag vill slå ett slag för kremlorna som är lätta att känna igen. De har skivor under hatten och den går från vitt till nästan svart. Ledtråden finns i köttets struktur, det smular som fetaost mellan fingrarna. Det ska inte bli några Iånga trådar eller skatbon i handen. Kremlor kan ätas, men kan förstås vara jätteäckliga. Smaka!
Bortsett från ett enstaka undantag som inte påträffats i Sverige, är kremlorna ogiftiga, enligt mykologen. Det gör att det går utmärkt att testa sig fram, även om man kan råka på en skarp, bitter smak. Då är det bara att leta vidare.
– Det går nästan inte att prata svamp i Sörmland utan att nämna Stjärnhovstryffeln. Nästa vecka kan det vara full fräs igen, säger Björck.
Sörmlands doldis ser ut att kunna återhämta sig från torkan. De har legat redo under marken i väntan på rätt förhållanden. Om vädret håller i sig och det kommer en lagom dos värme kan tryfflarna snart att puta upp som oformliga potatisar ur jorden. Säsongen varar in i september.
Att vara ute har sällan varit mer inne. Längs med skogskanterna står bilar parkerade, redo att ta trötta svampplockare hem.
– Intresset ökade i samband med att hipstereffekten visade sig i Sverige. När hipstrarna tröttnat på att stoppa korv och kladda med surdeg började de odla grönsaker och svampskogen låg nära till hands, säger han.
Patrick Björck är med och modererar Europas största svampforum. Där är det tydligt att oerfarna svampplockare gett sig in bland träden.
– En tjej frågade om en toppig giftspindling var en kantarell. Den förstnämnda är en av våra absolut giftigaste svampar. Den och kantarell är lika som en saab och elefant, ungefär. Det är svårt att göra rätt utan baskunskaper, säger han och fortsätter:
– Plocka vilken svamp som helst, det är intressant och svampar är snygga. Det är jätteroligt att artbestämma dem och göra en skattjakt av det hela, men innan man äter gäller det att vara hundra procent säker på vilken svamp det handlar om.
Hans bästa råd till nybörjare och de som vill borsta upp gamla kunskaper, är att gå en kurs lokalt eller följa med på svamp-exkursioner. Han slår också ett slag för litteraturen:
– Jag tycker att man ska köpa svampböcker också. Köp alla du ser och läs dem från pärm till pärm, många gånger.