8 april 2022. Så här såg det ut på kvällen när det gamla Selaöhemmet stod i lågor.
På kvällen den 8 april 2022 började det brinna i det gamla Selaöhemmet i Stallarholmen. Alla de sju personer som bodde där klarade sig oskadda men byggnaden gick inte att rädda.
Polisen har lagt ner utredningen eftersom man inte har kunnat säga hur branden uppstått.
När tidningen besöker platsen en vecka innan årsdagen återstår endast högar med stenrester av byggnaden. Fastighetsägaren Fredric Paus mål har varit att rivningen ska vara klar inom ett år. Fredric Paus var tvungen att ta nödlån för att ha råd att riva innan det var klart med försäkringspengar.
– Det fanns två skäl till att jag ville riva snabbt. Dels för att hålla mig sysselsatt, dels för alla grannars skull för vi kan inte ha en ruin mitt i samhället, berättar Fredric Paus, ägare till Herresta godsförvaltning.
Men vi tar historien från början. Det gamla Selaöhemmet var förr ett kommunalt äldreboende. Efter att det hade stått tomt i många år köpte Fredric Paus fastigheten av kommunen 2015.
– I botten är jag jordbrukare. Jag tycker mindre om när det står funktionella byggnader som inte används. Jag ville göra något vettigt av byggnaden.
Fredric Paus skrev kontrakt med kommunen och upplät lägenheter till kommunalt stödboende. Människor som hade svårt att få ett hyreskontrakt på egen hand fick bo i det gamla Selaöhemmet.
– Jag la ner mycket jobb där som jag inte fick betalt för och det gjorde jag med glädje. Minst varannan dag var jag där och gjorde småjobb men sa inte att det var jag som var fastighetsägaren. Jag lärde känna individerna och fick ta del av deras problem. Det blev en dimension man inte kan ta på.
Det var Fredric Paus som själv jobbade för att den kommunala hemtjänsten skulle ha ett personalrum kvar i gamla Selaöhemmet. Hemtjänstpersonalen slapp åka till Mariefred för att äta sin lunchlåda och de som bodde i huset och hade stödinsats fick nära till hemtjänst.
Fredric Paus hade en dröm om att göra byggnaden till ett seniorboende.
– Min vision var att människor inte skulle leva ensamma i egna lägenheter utan tillgång till gemenskap. Det skulle finnas matsal, fikarum, gym, bibliotek och en lokal för fritidsverksamhet. Men alla skulle bo i egna lägenheter med alla faciliteter och ha egen uteplats eller balkong.
– Vi ville att folk skulle trivas. Jag hade en vision om att jag själv skulle bo där med mina kamrater när jag blev äldre. Att jag skulle kunna gå i strumplästen mellan lägenheterna. Idén var att långsiktigt skapa en institution. Det var inte pengarna utan visionen som drev mig.
I februari 2022 upphörde gamla Selaöhemmet att vara stödboende. Kommunen hade dragit sig ur.
– De som hade levt ett ensamt liv innan de kom till stödboendet fick kontakt med varandra. Därför är jag fortfarande förvånad över att kommunen lade ner stödboendet.
Men en del av dem som hade haft kontrakt genom kommunen fick bo kvar och få egna hyreskontrakt. Det var så läget var när fastigheten brann för ett år sedan.
– Den största smällen var psykisk. Att en massa individer förlorade sina hem.
29 mars 2023. Till höger i bild står trädet kvar. Det är samma träd som syns på bilden från brandkvällen men av gamla Selaöhemmet finns inget kvar.
Han fortsätter:
– Hela projektet var en livsdröm som jag och min familj hade och den gick i kras. Det är en idé som jag hade skapat och det går inte att få den tillbaka. Det är som att ha skrivit en bok och när man nästan är klar så förstörs den och man kan aldrig skriva om den. Ett sätt att komma över det som skett var att börja med nästa fas.
Först tänkte Fredric Paus och hans familj bygga upp den nya delen av Selöhemmet igen, då som 22 vanliga lägenheter. Offerter för alla delar av fastigheten hade begärts in när Herresta godsförvaltning i oktober beslutade att inte genomföra återuppbyggnaden.
– Det var framför allt räntehöjningarna som gjorde att vi blåste av. Men om vi fått möjligheten hade det varit en enorm seger.
Branden på Selaön var den andra på kort tid för Herresta godsförvaltning. Sommaren 2020 brann på Marietorps gård en klimatanläggning, som nu är återuppbyggd.
Rivningen har kostat många miljoner. Fredric Paus kunde ha utfört den själv med hjälp av entreprenörer men la ut hela rivningen på entreprenad. Det blev en dyrare men snabbare lösning.
Hur har du orkat ta dig vidare efter bränderna?
– Jag har en fantastisk familj, fru, barn, min pappa och hans flickvän. Jag har också en fantastisk släkt och många vänner som har stöttat och hjälpt till.
Vad händer nu med tomten?
– Vi har fått erbjudanden om att sälja den men vi har tackat nej. Vi låter tomten stå. Just nu har vi inte en klar idé och inte de ekonomiska resurserna att bygga något.