Det var den gångna helgen som en person berättade att det försvunnit blommor från en närståendes grav i Ytterselö.
– Jag såg den tråden och skrev även i kommentarsfältet. Så vitt vi vet är det inga människor som stjäl och förstör på våra tre kyrkogårdar, säger Marina Balado.
– Det är hjortar och vildsvin vi misstänker för sabotage, fortsätter kyrkoherden.
Under påskhelgen larmades det om inkräktare i Toresund.
Mariana Balado begav sig följande dag dit för att se vad som hänt.
– En ganska stor yta bakom kyrkan hade bökats upp, det såg förfärligt ut, berättar hon.
– Vi kunde se spår av grisarna, vilken väg de tagit, tillägger vaktmästaren Kent Innerfors.
Han jämnade sedermera till marken och såg till att den grind som svinen gjort entré genom försågs med eltråd.
Tråden, som endast är en tillfällig lösning, hänger nu på någon decimeters höjd mellan grindstolparna.
– Själva grinden försvann när vi behövde vidga infarten för räddningstjänstens skull, konstaterar Marina Balado.
I stället finns alltså en spänd eltråd som ska stoppa vildsvinsvisiterna vilka ofta sker i skymningen och efter mörkrets inbrott.
– Vi varnar tydligt våra vanliga besökare för tråden och hittills har det inte skett några olyckor.
När det gäller hjortar och rådjur har de inga problem att kliva över eltrådar och även högre hinder än så, varför de ofta syns på kyrkogårdar.
– I Överselö, till exempel, har vi bitvis en ganska lång mur och på vissa ställen är det helt öppet, säger kyrkoherden som upplever liknande problem vid prästgården några hundra meter från Ytterselö kyrka:
– Vi har våra odlingar som omges av nästan två meter höga stängsel för att hålla hjortarna borta.
Hon förstår att mänskliga kyrkogårdsbesökare kan bli upprörda och misstänka andra typer av sabotörer än de fyrbenta.
– Men det är onödigt att fastslå att du blivit utsatt för stöld. Vi vet hur det är med alla djur här på landet, och det blir skräpigt när hjortarna varit farten. Jag har ingen bild av att någon stjäl blommor. Här handlar det om enstaka fall, om tjuvar varit i farten hade de tagit med sig mer.
Det är inte bara Stallarholmens församling som får påhälsning från djurriket.
I oktober 2016 skrev tidningen att domkyrkoförsamlingen satt upp elstängsel för att hålla vildsvinen borta från Södra kyrkogården, som också ligger granne med naturen.
Men det löste inte alla problem.
– Vi har harar, rådjur och ibland någon älg där. De planteringar vi själva gör anpassar vi så att vi inte planterar det som djuren tycker är godast. Påskliljor och narcisser är bättre ur den synvinkeln än vad tulpaner och penséer är, berättar Anna Qvarnström, kyrkogårdsmästare.
– Det finns medel som kan sprayas på till exempel penséer för att minska risken för att de ska bli uppätna, så det brukar våra besökare bli tipsade om. På våra anslagstavlor finns det listor även på växter som viltet inte är så förtjusta i, fortsätter hon.
Riktigt torra somrar har Södra kyrkogården haft andra inkräktare i form av igelkottar som varit törstiga och vält omkull vaser för att komma åt vatten.
Det var ett problem som kunde åtgärdas, men att få bukt med kråkfåglar är svårare, enligt Anna Qvarnström:
– De flyger omkring med gravljus och släpper dem överallt, de äter dessutom ljusmassan. Varje dag när vi kommer ligger gullvivor och liljekonvaljer slängda på marken kring vaserna.