Lammen är födda i mars-april. Den äldsta tackan som Leif Hedin har hand om är lite över sex år gammal. "Vi jobbar nästan ett helt år med lammen", säger han.
Den här veckan hade 342 av de sörmländska bönderna som sökt fått sina stöd beviljade – 97% av de sökande. Rikssnittet ligger på 70%.
Fårbonden Leif Hedin i Stallarholmen är en av dem som beviljats stödet. Han tycker att sökningsprocessen kunde ha gjorts enklare.
– Det var jättekrångligt att söka. Jag hade inte tid att sätta mig in i det hela så jag tog in en konsult. Och då måste konsulten ha en del av kakan, säger han.
Hur mycket varje bonde får ut av krisstödet beror på hur många djurenheter man sköter. Vad som menas med en djurenhet varierar beroende på vilken sorts djur det gäller.
Leif Hedin välkomnar det krisstöd han fått, men anser att det har varit fel sätt att angripa problemet.
– Det hade nog varit rimligare om man sänkt dieselpriserna istället. Ett engångsstöd lättar så klart upp, men det är ju en bit kvar av året.
Han poängterar att det inte bara är djurbönder som har det svårt, utan även spannmålsbönder och småföretagare i allmänhet. Att det bara ska gå till djurbönder som han själv och inte andra bönder tycker han känns lite bittert.
– Jag tycker det hade varit smartare att rikta stödet till småföretagare. Kanske tagit bort momsen eller något. Då hade man hållit nere hela prisnivån.
"Om man ska rabbla upp allting som blivit dyrare då får man hålla på en stund. Det är inte bara vi bönder som tagit stryk av det här; det är hela samhället", säger fårbonden Leif Hedin.
Konsekvensen av att priset på diesel höjs blir att priset på allt annat också höjs menar Leif. Till och med fårklipparen som nyss var förbi tar mer betalt, då det kostar mer för honom att köra ut hit.
– Alla priser höjdes och all likviditet försvann med höjningen av dieselpriserna, säger Leif Hedin.
Fårklipparen var förbi i förra veckan för att klippa lamm, tackor och baggar. Även klippningen blev dyrare än senast på grund av de höjda bränslekostnaderna.
Djurbönder får betalt två gånger per år, vid slakten och när stöden kommer in i form av EU-stöd och gårdsstöd.
– Men det är inget man kan leva på, säger Leif Hedin, som framförallt livnär sig på att köra lastbil. Utan inkomsten från lastbilsåken, som också får sig ett stort slag av dieselpriserna, hade han inte kunnat få gården att gå runt. Han säger att snart finns det nästan ingen som ägnar sig åt djurhållning på heltid.
– Jag får ingen lön för det här, utan jag gör det bara för att hålla det vid liv.
Fårbonden Leif Hedin kör lastbil måndag till fredag. Den tankar han med 1 500 liter diesel i veckan. Diesel han tidigare betalade dryga 18 kronor per liter för har nu blivit nästan tio kronor dyrare.
Framförallt hjälpte pengarna från krisstödet till så att Leif kunde behålla Göran – den enda anställda som Leif har, och den som sköter djurhållningen till vardags.
– Men det hade jag tänkt göra ändå. Då hade det varit jag som fått gå utan lön bara, säger Leif Hedin.