– Lilla masken, stora masken och så hem igen.
På marken sitter siminstruktörerna Frida Idesten och Andreas Westerlund och lär ut grunderna i bröstsim. I cirkeln runt omkring sitter barn som gör sig redo för att hoppa i Mälaren.
– I dag är det varmt men i går var det iskallt, säger Moa Norlén som är en av årets simskoleelever.
Simundervisningen vid Ekebyviksbadet sker utomhus i öppet vatten och har anordnats varje år sedan 1971.
– De brukar bli allmänt modigare och säkrare efter att ha lärt sig simma utomhus, säger Andreas Westerlund som tillsammans med Frida Idesten har jobbat som siminstruktör vid Ekebyviksbadet i två år.
– Försvinner vattenrädslan här, försvinner den helt, säger Frida Idesten.
Sedan den första simskolan anordnades har Ekebyviksbadet drivits av den ideella föreningen Ekebyvik-kamraterna.
– Vi har byggt allting här själva. Hopptornet finansierades av en bingotävling, säger Kerstin Blomkvist som har varit kassör i föreningen sedan den startades.
Ekebyvik-kamraternas ordförande, Gillian Lindbergh-Lundin, har också varit med sedan starten.
– I början hade vi mycket kringliggande aktiviteter till simskolan som pilkastning, varpa och boll i hink. Det kan vi inte längre anordna vilket känns jättetråkigt, säger hon.
Förutom simskolan arrangerar föreningen en midsommarfest och sköter underhållet av badet. Gräs måste klippas, omklädningsrum städas och tak lagas. Detta är arbetsuppgifter som bedrivs ideelt och som styrelsen menar att de inte kan utföra länge till.
– Vi i styrelsen är pensionärer. Vi hoppas på att yngre familjer vill ta över, säger Gillian Lindbergh-Lundin.
– Vid vår midsommarfest och simskoleavslutning brukar vi försöka få fler att engagera sig i styrelsen. Det är inte så lätt. Många är bara här under sommaren och har därför inte tid, säger Kerstin Blomkvist.
Hon berättar att badet bedriver kommunens enda utomhussimskola och att den lugna atmosfären vid badplatsen är unik.
– Tar ingen över vet vi inte vad som händer, säger hon.
På lördag är det dags för simskolans avslutningsfest. I vattnet tränar barnen på att ta märken och på land diskuterar styrelsen vad som händer nästa år ifall de inte får tag på några nya styrelsemedlemmar.
– Vi får väl helt enkelt dansa runt midsommarstången med våra rullatorer, säger Gillian Lindbergh-Lundin och skrattar.