Gillian Lundin växte upp i Stockholm och utbildade sig till frisör på 1960-talet. Hon fick lära sig allt om svinryggar och höga, tuperade bikupor. Efter utbildningen hyrde hon två frisörstolar på en salong på Drottninggatan i Stockholm.
– Jag hade flera kända kunder. Lena Nyman kom in ibland, och Wilhelm Mobers dotter Eva.
Men redan efter några år, på 1970-talet, hon tvungen att sluta med friserandet. Dåtidens hårfärger och produkter var starka och innehöll ämnen som hon inte tålde. Hon fick eksem och astma, och fick hitta en annan profession. Men känslan av hår under sina fingrar har Gillian Lundin ändå alltid tyckt om och friserandet har funnits kvar som en hobby.
– Jag gillar skapandet, det är en typ av konst att göra frisyrer, säger hon.
Dagens frisyrer tycker hon är tråkiga och ganska likartade. Förr lade kvinnor ner mycket tid på att få sitt hår perfekt.
– Det var väldigt viktigt att vara fin i håret. Hade man inte tid att gå till frisören sov man med håret upprullat, säger hon.
I dag är hon pensionär, men hennes kunskaper har kommit till användning igen nu när 1950- och -60-talen har blivit så populära modeepoker att tolka.
– Rockabilly-kulturen har blivit så stark. I den har den yngre generationen skapat en mer utstuderad form av de klassiska frisyrerna. De har ännu mer volym och ännu större vågor och skruvar i håret, säger Gillian Lundin.
För några år sedan fick Gillian Lundin frågan om hon ville hjälpa till med hår och smink till en teaterföreställning i Stallarholmen, och det ville hon gärna. När vintagefestivalen i Gula industrihuset startades förra året var hon där och hjälpte besökarna att fixa den rätta frillan.
– Jag tänkte att det skulle komma några stycken, men det blev fullt med folk. Det är roligt att det blev en sådan respons, säger hon.
En av de populäraste vintagefrisyrerna är den stilrena svinryggen, som även är Gillian Lundins personliga favorit. Den får hon ofta göra på vänner och bekanta som vill bli extra festfina. När tidningen hälsar på är det dotterdottern Beatrice Tabäck som sitter på köksstolen medan mormodern tuperar, sprejar och nålar. Även nu blir det en svinrygg.
– Du kommer att vara så fin på jobbet nu, säger Gillian Lundin.
Tuperingen är det som tar längst tid, berättar hon. Den behövs för att skapa volym men också för att hårnålarna ska fästa bättre. Därefter fäster hon Beatrices hår i hennes nacke, formar en strut kring handen och nålar fast den med den smala delen nedåt. Efter ungefär en kvart är frisyren klar.
– Det tar olika lång tid beroende på hår och hur van man är.
En svinrygg ser vansinnigt komplicerad ut, men enligt Gillian Lundin är den väldigt lätt att göra när man bara har lärt sig.
– Det är bara att träna, träna och träna. När jag var ung tränade vi på varandra i skolan, säger hon.