Inne på Åsa Romsons gamla tjänsterum i riksdagshuset finns snart ingenting kvar. Maria Wetterstrand har fått ärva rummet, sedan hon lämnade språkrörsposten. Romson har flyttat högre upp i huset för att tillsammans med Gustaf Fridolin ersätta Wetterstrand som språkrör.
"En stjärna som gillas av media ersätter en annan stjärna som också gillades av medierna", sammanfattar en MP-veteran rockaden.
Prioriterar familjen
Men avskedet blir mer definitivt än så. I går kväll meddelade Maria Wetterstrand sina närmaste partikamrater att hon lämnar riksdagen, för att komma närmare familjen.
– Jag kommer att bli en fristående politisk debattör och tror att jag kan göra minst lika mycket nytta i svensk politisk debatt på det sättet, som om jag skulle sitta kvar i riksdagen. Jag har funderat på det här sedan jag slutade och kände inte för att kasta mig in i något tungt chefsuppdrag eller någon ordföranderoll just nu.
En bidragande orsak till beslutet är att Marias man Ville Niinistö blev miljöminister i sitt hemland Finland i juni. De har två barn.
– Tidigare är det ju han som har pendlat fram och tillbaka, när vi har haft vår bas här. Samtidigt känner jag att jag har gjort det här väldigt länge. Jag har varit språkrör för Miljöpartiet under en fjärdedel av mitt liv.
Framgångsrik period
Maria Wetterstrand är inte vilket språkrör som helst, mätt med miljöpartimått. Hon har suttit på en av de två ledarposterna under partiets mest framgångsrika period sedan bildandet 1981.
Att behöva försörja sig som fri debattör oroar henne inte.
– Jag har fått mycket förfrågningar om att skriva, föreläsa och hålla kurser. Det kommer att bli betydligt lättare att hitta tid och acceptera den typen av uppdrag när jag inte är riksdagsledamot.
Men när Miljöpartiets historia skrivs kommer kapitlet om Maria
Wetterstrand inte uteslutande att handla om ökat väljarstöd. Partiet har genomgått stora förändringar under hennes tid i partitoppen.
Och samarbetet i det rödgröna blocket gav ingen regeringsposition, trots starkt stöd för de gröna.
Hon beskriver själv språkrörskollegan Peter Eriksson som den starkast drivande MP-kraften bakom det röd-gröna samarbetet, men säger i samma andetag att hon stod bakom idén från början.
Ångrar inte samarbetet
– De beslut som vi tog var rätt utifrån den situation som var då. Att utöka ett tvåpartisamarbete till ett trepartisamarbete var en risk vi diskuterade men det var ett beslut vi tog då. Det var också så att vi vid flera tillfällen gick långt före alliansen i opinionsmätningarna, så jag tror inte att man kan skylla valutgången på det.
I dag framstår du och Mona Sahlin som vänner när man ser er i tv-soffan. Är ni det?
– Vi kanske inte känner varandra jättebra. Vi har mest umgåtts i politiken men vi har träffats frivilligt även vid andra tillfällen. Jag gillar henne.
Kan du ångra det rödgröna samarbetet i efterhand?
– Jag är inte så mycket för att ångra. Det var sunt att möta alliansen med ett samlat alternativ på andra sidan. Det hade varit svårt att gå fram som tre olika partier i valet och inte visa väljarna någonting.
Hur skulle du beskriva Miljöpartiets förändring under din tid som språkrör?
– Partiet har en helt annan självbild i dag och det är inte bara min förtjänst. Vi har fått partiet att känna att vi är ett legitimt regeringsparti. Vi ser inte längre oss själva enbart som en proteströrelse eller en frisk fläkt i debatten. Jag tror också det är en av de förändringar som väljarna har belönat oss för.
En del av dina partikamrater säger att både du och partiet blivit mindre radikala. Håller du med?
– Ja, på ett sätt blir man ju det i debatten om man kompromissar. Det som en del har saknat är diskussionen om sänkt arbetstid. Det är nästan alltid det folk tar upp när de säger att vi blivit mindre radikala. Och när det gäller arbetstiden så: Ja, det är faktiskt sant. 1994 ansåg jag att vi skulle ha lagstadgad arbetstidsförkortning. I dag anser jag att det måste göras i samarbete med de fackliga organisationerna, och där finns ett mycket svagt intresse för arbetstidsförkortning. Men det finns också frågor där jag snarare är mer radikal i dag än förr, som miljöfrågorna som blivit mer akuta.
Tänker du göra en Putin och kliva bort från språkrörsposten för att sedan eventuellt kunna göra come back?
– Nej, jag har inga sådana planer alls. Däremot har jag ingen lust att utesluta någonting egentligen och det beror ju på vad du menar med comeback. Just nu så känns det inte aktuellt. Men de är ju fullt fria att höra av sig, både från regeringen och partiet, om de tror att det finns något som skulle passa mig och som de vill att jag ska göra. Jag är nog inte fullt så målinriktad som folk kanske tror.
Till sist: Visste du vad du gjorde när du accepterade uppdraget som språkrör?
– Nej! Det är inte ett sådant uppdrag som man tackar ja till om man faktiskt vet vad man ger sig in på (skratt).På fredagskvällen meddelade Maria Wetterstrand sina närmaste partikamrater att hon lämnar riksdagen, för att komma närmare familjen. Marias man Ville Niinistö blev miljöminister i sitt hemland Finland i juni. De har två barn.