Skolverket hade 15 miljoner att disponera men när alla ansökningar från skolor, kommuner och föreningar sammanräknats hade det behövts över 50 miljoner för att täcka allas behov.
Därför tvingades Skolverket prioritera de instanser med lägst studieresultat och i Sörmland fick Eskilstuna 201 080 kronor, Strängnäs 64 000 kronor och Flen 90 000 kronor i bidrag.
Summorna gäller för hösten 2014 och för att få mer pengar behöver kommunerna ansöka varje år. De har också en redovisningsplikt över hur de använt medlen de tilldelats.
Enligt Utbildningsdepartementet och därigenom Skolverket är syftet med läxhjälpen att öka alla elevers möjligheter till utveckling och likvärdighet. Bidraget ska användas till hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid och ledas av en lärare.
Och det är i just gråzonen utanför ordinarie undervisningstid som Skolverkets rapport om läxhjälpsverksamhet från 2014 hittar problemområden.
Rapporten kallar läxhjälpen en hybrid som inte platsar vare sig innanför eller utanför den vanliga skolverksamhetens ramar. Dess frihet innebär möjligheter som ett stort elevinflytande men samtidigt en risk att inte alla elever får tillgång till den.
En ambitiös läxhjälp tangerar den ordinarie verksamheten och kan skapa förvirring kring hur läxhjälpen egentligen ska fungera. Risken är att läxhjälpen i praktiken uppfyller funktioner som skolan borde klara av inom ordinarie ramar.
Det vållar problem med tanke på att alla elever inte har möjlighet att delta i läxhjälpen som alltså ska ske efter skolan och på frivillig basis. Detta skulle motverka kärnsyftet likvärdighet.
Förutom problemställningar om hur läxhjälpen ska användas har Skolverket identifierat ett behov hos skolorna att utveckla ordinarie läxarbetet och erbjuder stödmaterial för detta.
Att få bidrag löser inte alla problem utan fungerar som ett stöd i arbetet med att höja de låga studieresultaten.
– Att ha välutbildade föräldrar eller tillgång till läxhjälp ska inte avgöra om man kan göra läxan. En bra läxa ska eleven kunna göra alldeles på egen hand utan stöd från hemmet eller läxhjälpare, sa Joakim Feldt, chefen för statsbidragsenheten på Skolverket, i samband med att de första bidragen skulle delas ut i höstas.