"Det Àr lÀtt att sÀga nu, jag har varit i alla möjliga sinnestillstÄnd. Men ja, jag hade gjort om det", sÀger Stine Christophersen om beslutet att gÄ till media nÀr hon inte fick gehör hos cheferna.
â Du kan gĂ„ ut och sĂ€ga till media vad du vill. Men nĂ€r det inte Ă€r sanning bakom det du sĂ€ger, dĂ„ fĂ„r du det hĂ€r pappret, och jag vill att du lĂ€ser det nu.
Coronasommaren 2020 kallas vÄrdbitrÀdet Stine Christophersen till ett möte med tvÄ chefer pÄ vÄrdjÀtten Attendos huvudkontor. Hon har nyligen gÄtt ut med namn och bild i tidningen Expressen och beskrivit sin arbetsplats Sabbatsbergsbyns Àldreboende som ett slagfÀlt dÀr sÄ mÄnga som 20 personer avlidit under coronapandemin.
PÄ mötet menar cheferna att Stine farit med osanning och att hon varit illojal med arbetsgivaren. Hon fÄr en erinran.
Cheferna vill att hon skriver under reprimanden. Hon vÀgrar, hÄller masken utÄt.
Men samtidigt Àr hon livrÀdd.
â Jag var helt trasig. TĂ€nkte att jag hade förstört mitt liv. Fram till det hĂ€r mötet trodde jag att jag hade allting under kontroll. Nu kĂ€nde jag att jag sitter i skiten, berĂ€ttar Stine Christophersen tvĂ„ Ă„r senare.
Vad cheferna inte visste var att hon spelade in hela samtalet. Precis som hon gjort vid alla möten med Attendos chefer. Inspelningarna skulle senare ligga till grund för en prisad radiodokumentÀr och göra Stine till "det illojala vÄrdbitrÀdet" med hela Sverige.
Men vÀgen dit var lÄng.
NÀr pandemin bröt ut hade Stine Christophersen arbetat pÄ Sabbatsbergsbyns Àldreboende i tio Är. Nu hade nÀrmare hÀlften av de boende pÄ fyra avdelningar avlidit pÄ kort tid. Stine Christophersen beskriver hur frustrationen vÀxte inom henne nÀr hon sÄg att Attendos budskap till de anhöriga inte stÀmde med verkligheten.
â PĂ„ hemsidan stod det att vi separerar sjuka och friska, att vi bara hade en vĂ„rdare som hade hand om den som var misstĂ€nkt sjuk eller var smittad. Det var ju lĂ„ngt ifrĂ„n sant.
Hon försökte fÄ Attendo att Àndra uppgifterna pÄ hemsidan samtidigt som hon stred för Àndrade arbetssÀtt pÄ Àldreboendet.
â BrĂ„ket handlade om att jag sĂ„g möjligheterna för att vi skulle kunna rĂ€dda vĂ„ra egna. Jag tyckte att vi hade möjlighet att separera sjuka frĂ„n friska om vi bara gick "all in". Men de lyssnade inte. IstĂ€llet valde de att lĂ„ta smittan sprida sig över avdelningarna.
Trots att det gÄtt tvÄ Är Àr hon fortfarande rasande pÄ Attendo för att det kunde ske.
â De offrade liv för karriĂ€r och bonusar. Det var ju mina gamlingar, och jag kunde inte rĂ€dda dem, sĂ€ger hon.
Stine Christophersen bestÀmde sig för att utnyttja sin meddelarfrihet och berÀtta i pressen vad hon visste. Hon hade uttalat sig i media innan, men utan att ha stÀllt upp med namn och bild.
Den hÀr gÄngen hade hon lÀst pÄ och hade bÀttre koll pÄ sina rÀttigheter. Hon ville hon att publiceringen skulle fÄ maximalt genomslag.
â Jag insĂ„g att det var just det att jag varit anonym som var problemet. Att jag mĂ„ste offra mitt fejs för att det skulle göra nĂ„gon nytta.
VÄrdbolaget Attendo medger att det finns fog för kritik för hur Stine Christophersen behandlats. "Vi konstaterade för över ett Är sedan att erinranÀrendet hade hanteras felaktigt", har kommunikationschefen Andreas Koch sagt till DN. Cheferna pÄ Attendo förnekar brott.
Du agerade pÄ ett sÀtt som mÄnga andra i din situation inte hade vÄgat göra. Vad Àr det som gör dig sÄ orÀdd?
â Jag tycker ju inte sjĂ€lv att jag Ă€r orĂ€dd. Jag har varit helt förkrossad. För mig fanns det ingenting att vĂ€lja pĂ„, för jag hade Ă„ngrat det i hela mitt liv om jag inte hade gjort det.
MÄnga i din sits Àr rÀdda för att bryta mot patientsekretessen och andra sekretessbestÀmmelser. Hur tÀnkte du?
â Vi bestĂ€mde oss tidigt för att inte göra nĂ„got som jag inte fick göra. Det gĂ„r absolut att prata om vad som sker dĂ€r inne utan att bryta sekretessen. Jag kunde inte namnge nĂ„gon av de Ă€ldre som var smittad, men det Ă€r inte ett brott mot sekretessen att sĂ€ga att det finns covid pĂ„ avdelningen, till exempel.
OffentliganstÀllda som pratar med medierna Ätnjuter sedan lÀnge ett grundlagsstadgat skydd mot straff frÄn arbetsgivaren. Men sedan juli 2017 gÀller det sÄ kallade meddelarskyddet Àven för anstÀllda inom privat vÄrd, skola och omsorg som finansieras med skattemedel. Det innebÀr att Stine Christophersen hade lagen pÄ sin sida nÀr hon gick ut och berÀttade om missförhÄllandena pÄ Sabbatsbergsbyns Àldreboende.
Nu stÄr tre av hennes chefer Ätalade efter att de gett henne den dÀr erinran pÄ mötet sommaren 2020. RÀttegÄngen i Stockholms tingrÀtt hÄlls i september. SÄ vitt kÀnt Àr det första gÄngen den nya lagen sÀtts pÄ prov. Stine Christophersen vÀlkomnar prövningen.
â Det Ă€r viktigt att det tydliggörs var grĂ€nserna gĂ„r. Jag hoppas verkligen att det förĂ€ndrar nĂ„got. Ytterst handlar det om yttrandefriheten, grunden för demokratin, sĂ€ger hon.
Publiceringen i Expressen fick stort genomslag, men historien frÄn Sabbatsbergsbyns Àldreboende blev ÀndÄ bara en i mÀngden av mÄnga liknande berÀttelser vid den hÀr tiden. Det var först efter att Stine Christophersen kontaktades av Sveriges radios Ekoredaktion som vidden av skandalen blev synlig.
Trots att det gÄtt tvÄ Är Àr Stine Christophersen fortfarande rasande pÄ Attendo för hur de hanterade pandemin pÄ Sabbatsbergsbyns Àldreboende. "De offrade liv för karriÀr och bonusar. Det var ju mina gamlingar, och jag kunde inte rÀdda dem", sÀger hon.
Den tvÄdelade P1-dokumentÀren tog tio mÄnader att göra. Stine Christophersen Àr övertygad att den inte hade varit möjlig om hon inte hade spelat in sÄ mycket material sjÀlv.
â Det hade aldrig gĂ„tt att göra den hĂ€r grejen om jag inte hade kunnat bevisa min sak, sĂ€ger hon.
Tiden efter att dokumentÀren publicerats har varit omtumlande för Stine Christophersen. Hon jobbade kvar pÄ Attendo i mer Àn ett Är men har nyligen valt att lÀmna företaget. I dag arbetar hon med ukrainska flyktingar pÄ Stockholms stadsmission och som krönikör pÄ tidningen Arbetaren.
â Det hela har ju varit lite av en personlig framgĂ„ng för mig. Men det visste jag ju inte dĂ„.
Hade du gjort om det igen?
â Det Ă€r lĂ€tt att sĂ€ga nu, jag har varit i alla möjliga sinnestillstĂ„nd. Men ja, jag hade gjort om det. Jag förstĂ„r verkligen folk som inte gör det, för det Ă€r otroligt nedbrytande och inte bra för ens mentala hĂ€lsa.
LĂS HELA SERIEN HĂR: Tystnadskulturen sprider sig pĂ„ Sörmlands myndigheter