Strängnäsbaserade Kilenkrysset är på väg att stämma Upplands-Bro kommun på 152 miljoner kronor, efter en konflikt om ett markköp.
– Normala kommuner tar man i hand, och så håller de vad de lovar. Den här kommunen skrev vi till och med ett avtal med, sa Kilenkryssets vd Jan Persson, när tidningen skrev om saken förra veckan.
Men det är inte den enda pengastriden mellan Jan Persson och Upplands-Bro kommun.
Just nu hanterar länsstyrelsen i Stockholm ett överklagande från Strängnäsföretagaren och hans dotter Annika Persson. Hon är engagerad i flera av Kilenkrysset-koncernens bolag, bland annat som vd för Bernhardssons möbler i Strängnäs AB. Enligt beslutet som bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro fattade i maj 2019 är duon skyldig att betala drygt 1 miljon kronor i olika byggsanktionsavgifter.
Det handlar om åtgärder som har vidtagits på en sjönära lantbruksfastighet som Jan Persson köpte 2015. 2018 köptes den av Annika Persson, som fram till årsskiftet var folkbokförd på den aktuella adressen. Numera är det Kilen 146 Strängnäs AB – ett av Kilenkrysset-bolagen, och som de båda sitter i styrelsen för – som äger fastigheten.
Enligt kommunen har ombyggnader, tillbyggnader, rivningar och nybyggnationer gjorts under perioden 2016–2019 – utan bygglov, startbesked, anmälan och rivningsprövning. Genom de olovliga åtgärderna har äldre ekonomibyggnader gjorts om till bostäder i varierande storlek, menar kommunen.
Jan och Annika Persson har tidigare framfört att "uppfattningen varit att åtgärderna ej har erfordrat lov", då fastigheten ligger utanför detaljplanerat område och är taxerad som lantbruksfastighet.
– Lite kan jag hålla med om att det är svartbygge, det måste jag göra. Men de har mätt ytorna fel när de har räknat ut avgifterna, säger Jan Persson nu till tidningen.
Varför sökte ni inte bygglov från början?
– Det var väl ett misstag, kan man säga. Det blev mer än vi trodde från början. Det är ofta så när man börjar bygga på ett gammalt hus. Man börjar, sen blir det bara mer och mer och till slut går det över till att kräva bygglov. Jag förnekar inte att det har blivit fel.
Beloppet som Jan Persson bedöms vara skyldig att betala för de olovliga åtgärderna under hans tid som fastighetsägare uppgår till drygt 670 000 kronor; för Annika Persson handlar det om drygt 400 000 kronor. Avgifternas storlek ifrågasätts i deras gemensamma överklagande, som landade hos länsstyrelsen strax före jul.
De invänder också mot flera av kommunens slutsatser, och att beslutet i sig inte är tillräckligt tydligt formulerat.
Utöver betalning kräver Upplands-Bro kommun att flera av åtgärderna rättas, då bedömningen är att bygglov för de genomförda åtgärderna inte kan medges. "Fastighetsägaren ska återställa byggnaderna till den utformning och användning som byggnaderna hade vid tidpunkt för överlåtelse. Byggnadernas användning ska vara ekonomibyggnader för jordbruket och inte annan användning", står det i nämndens protokoll.
Jan och Annika Persson yrkar i första hand på att Upplands-Bros beslut ska upphävas, i andra hand på att det ska undanröjas och skickas tillbaka till nämnden för fortsatt handläggning.
Annika Persson har valt att inte kommentera artikeln, utan hänvisar till Jan Perssons svar.
Upplands-Bro kommun avvaktar länsstyrelsens beslut. Mer än så vill bygglovschef Olof Forsberg inte säga.