Transformatorstationen på Tingstugatan som den såg ut i höstas och som den ser ut nu efter saneringen.
Tidningen har tagit del av statistiken från nyhetsbyrån Newsworthy som bland annat sammanställt vilka typer av brott som ökat mycket, ökat lite mindre eller rent av minskat under 2024 – jämfört med föregående år.
Toppar denna mindre smickrande statistik gör brott mot knivlagen som ökat med 127 procent, dock från en liten mängd (elva fall 2023).
Klotteranmälningarna har alltså fördubblats på bara ett år.
Det renderar i en andraplats i tabellen.
– Klotter är ett gissel i sig. Det kan dessutom skapa en otrygghet genom att platser ser vanvårdade ut, kommenterar kommunpolisen Per Bergström.
Att det klottras vid Läggesta station, på senare tid ett riktigt problemställe, är för honom ingen hemlighet.
Men i övrigt tycker Per Bergström inte att han kan erinra sig några direkta klottervågor i kommunen:
– Sånt där brukar gå upp och ner.
Vad krävs för att något ska polisanmälas som just klotter?
– Klotter är förbjudet och målar man på en yta med en färg som inte går att torka bort är det ett brott. Det blir någon form av skada som medför en saneringskostnad.
– Vi förespråkar att det som klottras ner ska tas bort så fort som möjligt.
Brotten är dock svårlösta eftersom en klottrare måste tas på bar gärning.
– Tipsa polisen om du ser någon som håller på och sprayar, säger Per Bergström.
Har du under dina år i polisyrket varit med om att gripa en klottrare?
– Ja, det har hänt – men i andra städer och tack vare vittnen.
Anders Ekman har haft sin tjänst hos Strängnäs kommun i närmare tio år.
Kring resecentrum har det ofta klottrats men dessa målningar är verk av Kultruskolan i Strängnäs.
– Under den tiden tror jag aldrig att någon klottrare kunnat dömas, säger han.
Hur ser du på nuvarande situation?
– Jag har framför allt märkt en del inslag i anslutning till resecentrum. Sen är det vissa fotbollslags anhängare som gillar att klottra. Det kan man tyvärr bland annat se vid gamla brandstationen. Ofta drabbas annars elskåp och transformatorstationer, och då är inte vi målsägare.
Lägger kommunen stora pengar på sanering?
– Klart att det kostar. Men vi kan, åtminstone i centrala Strängnäs, göra mycket av jobbet själva. Då används en högtryckstvätt och saneringsmedel. Om man ser till det jobbet har det stannat vid cirka 20 000 kronor. Men eftersom vi ofta hyr in proffs blir totalkostnaden säkert tio gånger så hög.
– Ställen som vi lyckats sanera och jag känner stolthet över är diverse tunnlar, bland annat Tryffelstråket, och viadukten över Mariefredsvägen i Ulvhäll.
Stadsmiljöchefen påpekar att det går snabbare att rengöra på sommaren än på vintern.
Hittills har vi bara pratat om Strängnäs, hur är situationen i de andra kommundelarna?
– Visst förekommer klotter även där. Till exempel på fasader i Åkers styckebruk, där är dock inte kommunen målsägare.
Går det att gardera sig helt mot klotter?
– Nej, men det finns ett skydd, man kan lägga på en slags hinna vid sanering. Då får klottrarnas färg svårare att tränga in i materialet.
Vilket material?
– Alla typer av material.
Beträffande elskåp och transformatorstationer brukar Anders Ekman höra av sig till målsägaren Eskilstuna Strängnäs energi och miljö (Esem) när han tycker att det är dags för en saneringsrunda:
– Esem ska ha beröm för att de målade om hela transformationen på Tingstugatan. Den byggnaden är nästan stor som ett hus. Jag tycker förresten att du borde prata med Esem också.
Tidningen har sökt Esems talesperson i ämnet, men inte fått någon återkoppling.