Resultat för de kommuner i Sörmland som har svarat på undersökningen. Strängnäs hamnade långt ner i jämförelse.
– Det stämmer nog ganska väl överens med hur vi tycker att det ser ut. Vi har ett pågående arbete men det finns saker att utveckla. Vi är i uppstartsfasen av att jobba kommunövergripande och få ett helhetsgrepp om detta, säger Hanna Forsner-Glaumann, koordinator för social hållbarhet i kommunen.
Kartläggningen som Suicide zero har publicerat bygger på enkätfrågor som skickats ut till samtliga svenska kommuner. Frågorna utgår från en sammanställning av evidensbaserade insatser på befolkningsnivå som har genomförts av Nationellt centrum för suicidprevention (Nasp).
Utifrån de svar som kommunerna skickar in bedöms deras suicidpreventiva arbete på en poängskala från 0 till 27 och placeras i en av tre kategorier: grön, gul eller röd. Strängnäs kommun hamnade med sina 11 poäng med nöd och näppe i den gula kategorin.
Godkänt – men inte bra, sammanfattar Suicide zeros presstalesperson Victor Lundmark:
– Det finns ju ett spann mellan de olika kategorierna, så ju mer poäng man har inom den gula kategorin desto fler saker gör man rätt kan man säga.
Till exempel konstaterade Suicide zero att risker för suicid i olika miljöer i kommunen inte analyserades. Det fanns även oklarheter i huruvida kommunen hade överenskommelser för samarbetet mellan socialtjänst och psykiatri.
Under 2020 begick 38 personer i Sörmland självmord. För de senaste tio åren ligger snittet över den siffran, på 46 personer.
Regeringen har dock antagit en nollvision mot suicid. Därför beslutade regionfullmäktige i Sörmland om en ny strategi som innebar en ökad samverkan med länets kommuner.
Under 2020 tog 38 sörmlänningar sitt liv. Genrebild.
Två av regionens mål var att varje kommun skulle ta fram övergripande handlingsplaner samt att de skulle tillsätta en uttalad samordnare av det suicidpreventiva arbetet.
Hanna Forsner-Glaumann tillträdde sin tjänst som koordinator i januari. Därav är det första steget avklarat för Strängnäs kommun. Nu är hennes uppdrag att se över organisationens arbete för att på olika sätt förebygga självmord.
– Det handlar om att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa. Den stora delen handlar om att sprida kunskap och utbilda. Det kan vara att utbilda personal, elever eller allmänheten.
Hon ger ett exempel:
– Det finns till exempel ett engagemang hos samhällsbyggnadskontoret kopplat till hur man jobbar med utformningen av den fysiska miljön för att bygga bort risker.