– Slukhål kan bildas på olika sätt. I Sverige är det vanligast att marken undermineras av rinnande vatten. Det kan vara en vägtrumma som gått sönder och då underminerar vattnet materialet i vägen. Det kan också vara höga flöden som gör att vattnet tar nya riktningar som inte alls är inplanerade av den som planerade vägen.
Det säger Linda Wickström, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, när tidningen ringer efter fredagsmorgonens slukhål vid Hista.
Hon fortsätter:
– I världen är slukhål vanligast i områden med så kallad karstvittring. Där bryts berggrund av kalksten ner genom kemisk vittring och efter jättelång tid bildas hålrum. Lummelundagrottorna på Gotland är ett sådant. Ju längre tid det pågår, desto tunnare blir taket i grottan och till sist klarar det inte av tyngden ovanifrån och brister.
Sådana oftast större och djupare slukhål, eller instörtningsdolin som det heter när ett grottak rasar, kan bli mycket omfattande. Två inträffade 2007 och 2010, då flera personer, fordon och ett trevåningshus rasade ner i hål i Guatemala city. Orsakerna var läckande avloppsrör och skyfall.
– I de här områdena består berggrunden enbart av kalksten på väldigt stora djup och i och med det tropiska klimatet går vittringen mycket snabbare än här, vilket skapar större grottor. Man behöver inte känna sig orolig för att åka till Gotland eller Öland, säger Linda Wickström.
Istäckta sjöar kan också få slukhål. Då letar sig regn- eller smältvatten ner i sprickor, som långsamt vidgas underifrån.