Offentlig publicering av personuppgifter, som foto och film, som utpekar någon som brottslig eller klandervärd kan leda till åtal för förtal enligt brottsbalken. Här spelar det ingen roll vad som är sant eller osant – i laglig mening vägs allmänintresset mot den enskildes intressen.
De gånger polisen väljer att publicera bilder på misstänkta är det utifrån en lång rad kriterier, bland annat att det ska gälla brott som ger fängelse i minst sex månader.
Utöver allmänhetens ständigt tillgängliga mobilkameror fångas många brott av bevakningskameror.
– Rent allmänt får en aktör som hanterar personuppgifter inte obehörigen röja eller utnyttja det man via bevakningskamera fått reda på om persons enskilda förhållanden, säger Shahrzad Fazeli, jurist på Datainspektionen.
Kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti 2018.
– Tidigare var du tvungen att ha tillstånd för bevakning av allmänna platser, men nu är tillståndsplikten begränsad till myndigheter och andra aktörer som utför uppdrag av allmänt intresse, på platser dit allmänheten har tillträde, säger Shahrzad Fazeli.
Kamerabevakning utanför egen bostad måste dock följa kamerabevakningslagen, brottsdatalagen och dataskyddsförordningen (GDPR).
Det är många lagar. Hur ska en enskild person veta vad en har rätt att publicera?
– Som person som hanterar personuppgifter har man ett långtgående ansvar att hantera dem på rätt sätt.
Vem kan man fråga?
– Oss, för ett generellt besked. Annars får man anlita en jurist.