Roggeskolan anpassar efter kommunalt mönster

I juni avslöjade Strängnäs kommun en omorganisation av Strängnäs skolor. Majoriteten vill att kommunens skolor ska delas upp i yngre elever från förskolan till tredje klass. Strängnäselever i 4-9 ska gå på Paulinska eller på Karinslundsskolan. Nu avslöjar friskolan Roggeskolan viljan att utöka och bli en 4-9 skola.


19 januari 2012 09:05

I Strängnäs finns friskolan Roggeskolan för årskurserna 6-9. Rektor Anna-Lena Andersson berättar att det har funnits önskemål från föräldrar att deras barn ska få chans att gå på Roggeskolan redan i yngre år.

– Vi tror att vi kan erbjuda eleverna en bra skola, och att vi som skola också kan bli bättre genom att tidigare kunna hjälpa och coacha eleverna. Ju tidigare man börjar undervisningen desto bättre utfall får du om du vill forma en elev och har en medveten tanke bakom, säger Anna-Lena Andersson.

Skolan har börjat fila på en ansökan till Skolinspektionen om att få driva undervisning även för årskurs fyra och fem.

Strängnäs kommuns planer på att organisera om sina skolor liknar det som nu även Roggeskolan tänker sig. Äldre elever i årskurs 4-9 ska gå tillsammans.

Men kommunens önskemål har mött tungt motstånd. En namninsamling under namnet Skolrevolten har lyckats få ihop 3- 000 underskrifter. Det räcker för att få upp frågan om en folkomröstning om skolans nya organisation i kommunfullmäktige. Det är kommunfullmäktige som sedan beslutar om det blir en folkomröstning eller inte.

Men nu hakar alltså friskolan Roggeskolan på kommunens idéer kring skolan.

Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Fredrik Lundgren (FP), verkar inte förvånad när Strengnäs tidning når honom.

Vad betyder det för de kommunala skolorna om friskolorna tar fler elever?
– Det innebär ingenting, omorganisationen fortsätter. Det är intressant att notera att fristående organisatörer anpassar sig efter den kommunala organisationen, det tycker jag verkar rimligt, säger Fredrik Lundgren (FP), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Kan det bli ännu svårare att fylla klasserna i kommunala skolor i kanske främst ytterorterna?
– Nej, det tror vi inte. Vi har sagt att Härad, Länna och Fogdö är 1-5 skolor under den här mandatperioden. De jobbar bra och optimerar efter sina förutsättningar.

Stallarholmsskolan har klagat över att det är svårt att fylla två klasser i varje årskull?
– Jag upplever att det pågår så bra verksamhet där ute med rektor Mimmi Sandberg att eleverna i Stallarholmen nog väljer den skolan som är närmast hela grundskoletiden igenom.

Varför sökte inte kommunen spetsutbildning?
– Vi har inte gjort det ännu men det är inte omöjligt att det blir så framöver. Det är utmärkt att vi har olika profiler på skolorna i kommunen. Vi välkomnar att Roggeskolan fick den här utbildningen och kommunen kanske kan lära sig av den under de första åren.

I den första versionen av texten hade vi ett faktafel, som vi nu har ändrat. Vi hade skrivit att 3000 insamlade namnunderskrifter räcker för att det ska bli en folkomröstning. Men det stämmer inte. 3000 insamlade namnunderskrifter räcker för att frågan ska tas upp av kommunfullmäktige, som sedan beslutar om det blir en folkomröstning eller inte.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!