Anna Lindelöw Mannheimer från Strängnäs är grundare av Frisk Mat. Tillsammans med Chalmers, Dietisternas Riksförbund och Livsmedelsakademin driver de plattformen Push.
Hennes engagemang för folkhälsan är från start väldigt personligt.
För drygt åtta år sedan avled Annas man Gabriel i cancer.
Under tiden han låg på sjukhus chockades Anna ibland över den dåliga maten som serverades. Då startade hon ett upprop mot det.
Därefter grundade hon föreningen Frisk Mat som fokuserar på den offentliga måltiden – och för att allt som serveras i vård, skola och omsorg ska leva upp till nuvarande rekommendationer.
Enligt Livsmedelsverket riskerar var fjärde person i dag att bli sjuk eller för tidig död på grund av maten vi äter.
– Vi har ett jätteproblem där i Sverige. Det kan vi faktiskt inte acceptera, och det är inte okej att verkligheten ser ut så, säger Anna.
Alla vet inte om att folkhälsan är så dålig?
– Tyvärr så är det så. Det är väldigt låg kännedom om ett så stort problem skulle vi också vilja konstatera. Det är sorgligt att vi inte agerar mer akut på det här problemet.
Tillsammans med Chalmers, Dietisternas Riksförbund och Livsmedelsakademin driver Frisk Mat nu den Vinnovafinansierade plattformen Push – som precis släppt en rapport.
Rapporten berör alla matsystem – inte bara den offentliga måltiden. Målet är att matsystemet ska främja ett friskt liv för alla år 2035.
– Tyvärr så ser det inte ut så i dag, det är väldigt långt därifrån. Och det är ju ingenting som vi lyckas åstadkomma på egen hand, utan vårt syfte är att mobilisera matsystemet mot det här målet.
I rapporten har 25 olika aktörer konkretiserat vad just de kan göra för att uppnå målet. Bland annat matjättarna Ica och Lidl.
– Vi märker redan att det är en snöboll som kommit i rullning och som kommer att växa med tiden.
Hon klargör att ansvaret för att det ser ut som det gör i dag inte ligger på en enskild aktör.
– Det är jättemånga saker som över en lång tid har gått åt fel håll. Vi har ett matsystem i dag som tyvärr är lite riggat för att det ska vara lätt att välja ohälsosamt. Den säljer bra, vi tycker att det är gott och vill äta mer. Då reagerar marknaden helt logiskt, man tar fram det som säljer mycket. Det blir en spiral.
Merparten av marknadsföringen i butiker är för mat som inte är hälsosam. Hon lyfter även fram det faktum att exempelvis andra butiker som Jula och Clas Ohlson säljer godis och beskriver det som ett jätteproblem.
"Vi har ett matsystem i dag som tyvärr är lite riggat för att det ska vara lätt att välja ohälsosamt", säger Anna.
Är folk medvetna om vad de stoppar i sig idag?
– Inte fullt ut. Det tror jag inte. Men jag tror också att det är väldigt, väldigt olika. Jag tror att många vet hur man borde äta, men gör det inte.
De vill förnya matområdet – och se till så att systemet ser till att det ska vara lätt att göra de hälsosamma valen.
– Framför allt se till så att de hälsosamma valen är lika lockande som de ohälsosamma. Det ska inte kännas som en uppoffring.
Hur tror du folk kommer att reagera då?
– Jätteolika. Mat och allt som handlar om kostråd är lättminerad mark. Det finns många tyckare och tänkare kring vad som är hälsosamt att äta. Att få acceptans att alla ska äta såhär kommer vara en process, det kommer inte att gå över en natt. Det kommer att krävas folkbildning och kommunikation.
Hon betonar att det inte bara är marknadsföringen som behöver förändras – utan även utbudet.
– Vi vill nyttja maten i skolan för att få mer kunskap om det redan tidigt i livet. Vi behöver även kanske bygga upp kunskap för hur man lagar hälsosam mat.
Kommer det att gå att påverka människor att göra det hälsosamma valet?
– Att förändra normer är jättekomplext. I dag är normen att äta på ett sätt som inte är hälsosamt, en skräpmatskultur. Om vi också tittar på att använda de redskap som använts för att forma den normen som vi har i dag, exempelvis fredagsmyset som blev etablerat i svenska hem (reklamkampanj från OLW). Om vi kan använda samma typ av krafter och resurser för att forma nya normer på liknande vis tror jag att vi kan lyckas. Men det kommer vara en lång process. Det krävs incitament från politiskt håll för att reglera hur man får marknadsföra ohälsosam mat.
Samtidigt kanske det finns de som inte vill bli påverkade.
– Nej, och så kommer det alltid att vara i alla kontexter, att man är olika benägen att vilja lyssna. Vi säger inte att man ska få njuta av god mat, det är centralt. Det är därför vi måste innovera maten vi tycker är god så att den blir bättre. Men det är mycket som ska hända.