Har man fyllt 21 är man kanske gammal nog att inte bry sig om att tomten ser allt. Därmed fanns det inget som kunde stoppa Anton när han väl fått idén om att slå in hela brorsans rum i julklappspapper.
– Jag såg ett avsnitt av tv-serien The Office där man slog in ett skrivbord i presentpapper och tänkte att "det vill jag prova". Jag hade en ledig måndag, och vad ska man annars göra?
Men Anton, som själv har flyttat hemifrån, nöjde sig inte med ett bord. Hela brorsans rum skulle tapetseras och kläs i julpapper, ner till minsta lilla pinal.
– Jag skrev till våra föräldrar och frågade hur Abbe jobbade på måndag, och de svarade att han jobbade som vanligt men brukade åka hem för att äta lunch. "Shit, då får jag klara det på fyra, fem timmar", tänkte jag.
Men tidsnöd fick inte Anton att banga utmaningen. Han for till affären för att köpa 30 rullar julpapper.
– Hon i kassan såg lite chockad ut. "Tror du att det här kommer att räcka till att dekorera ett helt rum?" frågade jag. Hon visste nog inte vad hon skulle svara.
Det visade sig vara en helt lagom mängd. Efter att ha klätt väggarna (fäst uppe vid taklisten och sedan med arken på varandra, så att tapeterna skonades) och i princip allt som fanns i rummet med papperet, återstod en halv rulle.
– Det var bra uträknat, får man säga!
Hur mycket tejp gick åt?
– Faktiskt bara en vanlig rulle, vilket var förvånansvärt lite.
Vad kostade hela kalaset?
– 300 spänn – sjukt värt!
Var det svårt?
– Ja, det var det faktiskt. Slå in väggarna, bordet och så var ganska lätt, men "mjuka paket" som täcke och kuddar var utmanande. Även datormus, hörlurar, tangentbord och sånt. Jag fick ibland använda både händer, fötter och munnen för att få till det!
Men det var värt allt besvär när han fick se Albins chockade ansikte.
– Jag har egentligen inte återhämtat mig än, säger Albin när tidningen pratar med honom någon timme efter avslöjandet.
– Det var en ordentlig chock, och samtidigt är jag inte förvånad över att han hittat på något sånt. Jag är både förvånad och inte förvånad samtidigt.
Är "jultapetseringen" det största hyss som Anton har utsatt dig för?
– Ja, det får jag säga. Det här var det sjukaste.
Man kan misstänka att fäblessen för bus och hyss går i rakt nedstigande led. Någon som också var väldigt road av detta var nämligen brödernas mamma, Åsa Sandin.
– Ja gud ja, sånt här är roligt! Vi har bus i generna och finner glädje i att retas kärleksfullt. Det ger guldkant på tillvaron! Albin fick en ordentlig chock, samtidigt som han allt var lite road också, säger Åsa.
Anton själv är stolt som en tupp.
– Det här är mitt mästerverk. Jag är så galet nöjd!
Hur länge det får sitta uppe, återstår att se.
– Mamma skickade en bild i morse (tisdag, reds anm) där Albin låg i sängen och allt papper var kvar på väggarna i alla fall. Det var jättefint, vilken julstämning! Hoppas det får sitta kvar lika länge som allt annat julpynt.
Är du rädd att han ska hämnas nu?
– Lite grann, men samtidigt vet han att då kommer jag att ge igen 100 gånger starkare. Han är inte lika motiverad som jag.
Just detta ska dock inte kunna ske igen.
– Från och med nu låser jag dörren till mitt rum, säger Albin.